Alphas för unga Mate

Alphas för unga Mate - Kapitel 2

jag befinner mig mitt i centrum och stannar up. det finns endast två vägar som leder till två helt olika ställen. jag kan inte förså att denna helt oemotståndliga delikata doften leder mig till ett sådant här ställe mitt på kvällen. jag tittar upp mot himmlen och märker att stjärnorna lyser klarare än vanligt. dem lyser så klart att man kan tro att dem lyser av sin sissta gnista dem har kvar i sig.

första vägen leder en trygg och säker vägg hem

andra vägen leder ännu längre in i stadens mörka hålor där mystiska faror väntar

vad ska jag ta höger eller vänster och vad är det bästa vägen försöker jag intala mig själv. om jag väljer att ta höger så kan jag bara slänga mig på sängen och bara lå¨tsas som inget har hänt. som när man glömer bort någonting som man egentligen inte vill.

men det är som om doften är ännu närmare än den någonsin varit förut och den nyper tag i min näsaså det kittlas till. den får mig att hettas till. det är då jag känner den här känslan som doften greppar tag om min själv och mina steg känns tunga mot vänster väg.

Okänt P.O.V

jag knyter ihop mina nävar när jag går längs staden mörka gator. men ändå lyser stjärnorna starkare än någonsin. och det är ett tecken på att mån gudinorna äntligen har funnit en själsfrende till mig efter alla dessa år av väntan.

ända sedan jag gick in på klubben har det kittlas i näsan på mig men jag har bara struntat i det. och där har jag suttit vid baren och haft en vodka glas framför mig i en hel timma och torterat mig i alla väg möjligtvis. jag har låtit min muskler brinna upp i längtan av att känna hennes hud mot min. denna gång har jag inte kämpat emot det.

låtit mina ögon längta efter att få betrakta, åskåda den fina varelsen som skulle endast vara för mig att betrakta. jag har låtit mig själv att släpa helt och totallt kontrollen av att ha henne. jag har låtit mig tänka på alla dem tänkarna och sedan påminnt mig själv av att det aldrig kommer inträffa. och det har träffat mig som ett knivhugg i bröstet.

men speciellt att få kunna ge henne den kärlek som gömmer sig djup nere i mina mörkaste sidor och skriker att få släppas ut. och att känna den tillbaka har gett mig en outhärdlig smärta som spred sig genom hela kroppen.

efter en stund väntan i baren känner jag blickar bränna i ryggen på mig och jag spänner åt käken och funderar om mina val. jag drar glaset intill mig och sätter den mot läpparna och är precis beredd på att ta en klunk när det är en doft som slingrar sig runt mig och får mina sinnen att springa ut i överdriv.

jag ställer mig upp i ett ryck så glaset hämnar i golvet, spriten glider ut och klistrar sig fast vid marken då jag hör röster bakom mig.

" HALLÅ DÄR, DET FÅR DU PLOCKA UPP EFTER DIG DIN IDIOT, men jag bara ser mig om och morrar och vissar tänderna mot mannen i baren så han får ett ryck och hoppar ut mot väggen med ett livrädd ansikts- yttryck på ansiktet. innan jag slänger upp dörrarna och raskar snabbt efter doften som leder vägen.

efter varje steg jag tar blir doften starkare och håller på att driva mig och min varg i vannsinne när jag går längst gatan.

vi har hittat henne, jublar min varg inom mig.

jag känner den samma känslan som han men min instinkt är att hitta henne och lukta varenda del del av henne och se till att hon inte går ut utom mitt synhåll.

jag börjar närman mig slutet av gatan när jag ser ett ben sticka fram i mitt synhåll som får varje hårstrån på min kropp att resa sig. jag tar ett sniff och tänker det här var väldigt ovanligt. men desto närmare hon närmar sig kan jag se henne tydligare och kan inte hålla tillbaka mina hormoner som flyger runt inom mig. jag spänner varje muskel i min kropp och går mot henne.

våran själsfrände är en människa, intalar min varg mig.

Vanessa P.O.V

jag känner mig så hypnoserad av doften som omringar mig att när jag väl ser upp kommer en man med raskande steg mot mig. Och desto närmare han kommer så blir doften tydligare och jag känner hjärtat s pumpa hårt mot bröstkorgen.

Han står nu mitt framför och det är som om min kropp vägrar att röra på sig utan står kvar utan att röra sig ur fläcken. Jag blickar uppåt mot honom och det är för mörkt att se hans ansikte.

Då stiger månen upp och jag kan se hela han. Jag ser upp och ner på hela honom och jag tror att jag aldrig har sätt någon så vacker i hela mitt liv. Och när jag väl når hans ögon tappar jag andan och backar back ett steg.

Dem är så blåa som oceanen den själv och när jag stannar på hans läppar så biter jag tag i läppen för att inte backa tillbaka och kyssa dem läpparna så passionerade så jag smälter i hans famn.

Jag skakar på mig och undrar vad det är för fel på mig. Heregud jag är inte ens byxmyndig och jag tänker på sånt jag aldrig brukar göra. Så jag vänder mig om när han greppet tag i min arm och pressar mig upp mot väggen.

'''Min, morrar han''

Han berörelse får hela min hud att hettas upp och sänder gnistor över hela min kropp så jag börjar andas hastigt.

Han pressar då hastigt sina läppar mot mina och jag börjar röra mina mot hans. Varje berörelse av honom får mina läppar att brinna upp av ännu mer längtan av han.

Hans händer rör varje del av min kropp som om han har väntat en evighet av att röra någon.

Och när han drar sig undan för att ta luft hamnar plötsligt mina händer runt hans nacke och omfamnar den. Drar honom närmare som ett tecken att hans ska kyssa mig igen. Mina läppar saknar hans.

Han tar upp mig och tvingar mina ben runt hans midja innan hans pressar tillbaka sina läppar mot mina så sprängs min kropp ut i gnistor. och jag är tvungen att bita i kinden för att inte släppa fram ett stön.

Jag drar mig undan för att ta luft men det stoppar honom inte att försätta kyssa mig längs hakan och halsen. Och lämnar små brännande märken efter sig. Jag smeker mina händer längs hans hals och axel till jag kan känna hans biceps spännas av min beröring. Och när han träffar min svaga punkt kan jag inte låta bli att släpa ut ett stön.

Och när han hör det pressar han våra kroppar ännu närmare om det är möjligt och börjar dra av min jacka och det är då jag känner något peka mot mitt innerlår. Och det är som en väckarklocka för mitt huvud att denna heta hångel stunden måste nå sitt slut. Men det är som om min kropp inte vill lyssna på mig. Men jag lyckas fram mina händer på hans hårda bröst och pressar undan honom så jag hamnar på fötterna igen.

Innan jag hinner säga något måste jag finna andan och när jag gör det känner jag orden fyllas upp i strupen på mig.

'' Det här är så fel men känns så rätt jag vet inte vad som är fel på mig men jag njöt av varenda ögonblick av det jag borde inte det jag är inte ens byxmyndig än och din berörelse fick min kropp att skrika efter mer. Nej detta är inte lagligt och du känner inte ens mej.''

Nu såg jag rätt mot honom och han bara stod där och såg ut att försöka behärska någonting. Han klämde ihop nävarna så hårt att dem blev kritvita. Och stirrade hårt mer mot marken.

''Säg nånting då är du snäll, säger jag samtidigt när jag försöker hålla min kropp och känslor i check. ''

Och när det känns som en evighet stirrar han upp på mig rakt in i själen på mig. Säger han.

''Jag Alpha Damon ska och kommer att få dig för mig själv''

Säger han med en bestämd ton innan han springer iväg så snabbt att jag inte hinner blinka. Och jag bara står kvar där som ett frågetecken.

"I believe the universe wants to be noticed. I think the universe is inprobably biased toward the consciousness, that it rewards intelligence in part because the universe enjoys its elegance being observed. And who am I, living in the middle of history, to tell the universe that it-or my observation of it-is temporary?"

John Green :)

----------------------------------------------

Snälla jag är inte så bra på sånt här så jag skulle vilja veta vad ni tycker och jag ska försöka uppdatera imorgon för nästa kapitel. 👍😊