Alphas för unga Mate

Alphas för unga Mate - Kapitel 3

!Den är ej renskriven än! trvlig läs stund!! :) ;)

Damons P.O.V

Efter att hon pressat mig undan så försökte jag att få tillbaka självkontrollen för jag var så svag under hennes berörelse. Hennes hud mot min får min varg att kräva efter mer.

Det var då jag hörde henne säga

'' Det här är så fel men känns så rätt jag vet inte vad som är fel på mig men jag njöt av varenda ögonblick av det jag borde inte det jag är inte ens byxmyndig än och din berörelse fick min kropp att skrika efter mer. Nej detta är inte lagligt och du känner inte ens mej.''

När jag fångade in detta var det som en våg av shock träffade mig i ansiktet med en svidande effekt. Hur gammal är hon egentligen? Men hon ser så mycket äldre ut.

Jag såg tillbaka mot hennes vackra ansikte och in i hennes mörk gröna ögon som endast var skapades att skådas av mig. Och när jag lät blicken glida ner en bit hamnade den på hennes röda fylliga läpparna som jag skulle vilja kyssa dygnet runt.

Hon bet till sig i läppen och pressade sig hårdare mot vägen. Effekten av det blev att det blev tajtare i mina byxor att jag var tvungen att hålla in min varg innan han blev släppt fri och skulle ta henne just nu i denna sekunden.

Och endast tanken av det sände en hettande känsla genom hela min kropp att jag var tvungen att blicka bort från henne.

''Säg någonting då är du snäll,sade hon.''

Jag kände att min kropp saknade hennes och det var då min varg kröp upp från utan och morrade för att vara så har långt ifrån sin själsfrände. Jag såg upp mot henne med en hård fasad och med en bestäm ton på rösten.
'

'Jag Alpha Damon ska och kommer att få dig för mig själv''

Och jag skulle precis pressa henne upp mot väggen och sätta tänderna i hennes nacke då vinden slog upp min självkontroll och jag sprang iväg så jag kunde så jag inte gjorde något jag kommer ångra.

Jag pressar upp dörrarna till pack huset och rusar min väg uppför trappan med ett spänd haka för att jag lämnade henne där och inte tog med henne.

Då hör jag röster bakom som '' vad har hänt mannen'' men jag bryr mig inte utan fortsätter min vägg till huvud rummet.

Väl inne så slänger jag mig i sängen drar upp lakanen över mig och blundar och försöker att somna. Men efter minuterna rusar förbi har jag rullat runt i sängen och känt att den är för stor och jag saknar hennes värme och doft som får min kropp att spännas av.

Hur kommer jag att klara mig utan hennes närvaro tills hon är gammal nog. Jag vet inte om jag är stark nog. Och jag kan känna att vargen inom mig skriker efter att komma och hämta henne, märka henne och sedan ha samlag för att se till att hon bara är hans och ingen annan. Den tanken får gnistor tändas på konstiga ställen i kroppen på mig.

Jag kommer vänta så länge som det krävs men jag tror att det inte kommer att vara så länge innan jag tar henne.

Vanessa P.O.V

2 månader senare

Det hade gått två hela månader sedan jag hade träffat den här mannen Damon. Jag ryser till när namnet kommer rullande på min tunga. och en gång under ett prov så sonade jag plötsligt ut på honom att jag kunde bara enbart tänka på honom resten utav provet.

Och jag har inte ens fått en ordentlig sömn sedan dess. För det är som om varje gång jag vaknar upp har någon slitit halva mitt hjärta och tagit det med sig och jag kan inte sömns ordentligt förän mitt hjärta är fullbordat med sin andra halva. och det tar på all min llivskraft att förstå vad det är som pågår med min kropp.