Ventiquattro

257 8 2
                                    

Nikes perspektiv:
Solens strålar som strömmar ut ur det lilla fönstret över sänger väcker mig. Dante ligger med sina starka armar runt min kropp.

Det bästa jag vet är att vakna innan honom, så jag kan studera honom när han sover. För jag tror inte han förstår, hur kär jag är i honom, hur mycket mitt hjärta slår när han säger mitt namn, hur mina fjärilar i magen växer när han ler, hur han får mig att känna.

Jag studerar sakta hans ansikte.
Hans perfekta läppar är halft öppna, ögonen är helt slutna, hans ögonbryn är perfekt placerade på hans ansikte och hela han är bara perfekt, och han är min.

- ligger du och ser på mig medans jag sover?
Oj då.

- neeej såklart inte
Försöker jag och försöker resa mig upp ur sängen men Dante sliter ner mig igen.

- du ska ingenstans, idag ska vi bara ligga här, okej? viskar han i mitt öra som gör satt jag börjar rysa.

- okej, svarar jag kort, det är ingen mening att argumentera med Dante, han är orubblig när det gäller hans åsikter.

Plötsligt vibrerar min mobil till, jag tar sakta upp den och läser det lilla meddelandet som står på skärmen

Okänt nummer, 10.13:
Mysigt ni verkar ha.

————
Okej fett klyschigt kapitel men det är mest ba för utfyllnad, men ni får gärna skriva vad jag kan förbättra eller om det är nåt ni vill ska hända

POK😚

Dangerous // Dante Lindhe Where stories live. Discover now