Linns perspektiv
Plötsligt knackar det på dörren och Noel suckar, men gär iväg för att öppna, jag följer efter.
Han öppnar dörren och där står en tjej. En tjej men blont hår, gröna ögon, mycket former, stora läppar. Säkert botox.
"Vem är du?" Frågar hon lite klyshigt.
"Ehm.. " avbryter Noel.
"Vad gör du här?" Frågar han henne.
"Frågan är vad hon gör hos min pojkvän?"
"Nae Noel, påriktigt?" Slänger jag ur mig, sätter på mig mina skor och springer därifrån. Vet inte vart, men bort här ifrån.
"Linn, du missförstår, hon är mitt ex!" Skriker han efter mig.
Men jag bryr mig inte. Jävla idiot.Noels perspektiv
Jag vill springa efter henne. Men kan inte. Pao stoppar mig.
"Var det där nödvändigt?" Frågar jag.
"Vad?" Svarar hon.
"Vi är INTE tillsammans och kommer aldrig bli" utbrister jag. "Vi var, men det var länge sedan, du sa att du dansar vidare i livet"
"Ha ha ha. Varsågod" säger hon och går där ifrån.Jag skickar iväg säkert tjugo sms till Linn, inget svar. Faaan. Mina ex är idioter. Bara idioter.
Jag åker iväg hem till Linn. Knackar på. Ingen öppnar. Jag åker istället till Nelly. Ludde öppnar dörren.
"Vad har hänt?" Säger han och släpper in mig.
Jag berättar allt och Ludde kollar ner i backen.
"Och hon svarar dig inte ens när du knackade på?" Frågar han.
"Nej." Svarar jag.Tidshopp (:
MåndagLinns perspektiv
Ingen förstår vilket sår jag fått i hjärtat. Precis när jag började bli kär. Inte en gång till... Inte precis efter Sebbe. Åhh.
Jag går mit skåpet. Nelly står brevid och rotar i sitt skåp. Vi pratade länge i telefon i lördags, jag berättade allt.
Hon vänder sog om när hon hör mina fotsteg och kramar om mig. "Fyfan för Noel" utbrister hon i ren protest.
Jag fäller en tår, första tåren sedan händelsen faktiskt.
"Snälla, bara stick!" Säger hon plötsligt. Jag släpper taget och vänder mig om, Noel. Jag springer iväg, vill inte se honom.Jag hör Noel bakom mig.
"Nelly, det är ett missförstånd, låt mig prata med henne"
"Först får du snacka med mig, om du har någon vettig förklaring så låter jag dig prata med henne, annars. Låt henne vara."Mer hör jag inte.
Jag hör steg bakom mig, någon greppar tag i min arm.
"Stanna, låt Noel förklara."
Hör jag en bekant röst säga. Ludde.
Jag suckar högt och vänder mig om. Ludde ser förskräckt på mig. Min mascara måste smetat ut sig.
"Allt är ett missförstånd Linn, jag lovar. Noel är kär i dig. Han skulle aldrig vara otrogen"
Jag försöker rycka mig loss, men hans grepp smider åt min arg hårt, det går inte.
Noel kommer med Nelly bakom sig.
"Det är lugnt Linn, allt var faktiskt ett missförstånd"
"Kan vi snälla prata en stund?" Frågar han mig, han gråter. Han ögon är rödsvullna.
Jag litar på Nelly, låter honom prata.Vi går iväg en bit bort. Sätter oss ner på en bänk.
"Okej, jag ska ta allt från början" säger han.
"Mm"
"Såhär var det, jag var tillsammans med henne för tre år sedan, upptäclte snabbt att hon inte var något att ha. Jag gjorde slut, kanske på ett ganska elakt sätt. Men hon låg runt med andra killar. Vem vill vara schyst mit en sån person?
Aja, hon kom hem till mig, hon visste att jag var med dig, hon hade kollat snapkartan. Hon vill förstöra våran relation. Hon är avundsjuk. Så hin bestämde sig för att komma hem till mig och lådsas som att vi frotfarande är tillsammans för att få dig o tro att jag varit otrogen"
"Okej" svarar jag och kollar tomt ut i luften.
"Förlåt" säger han.
"Det är inte du som ska be om ursäkt, det är hon"Han vänder mitt huvud så att jag ska kolla på honom, jag kollar honom i ögonen. Ler. Jag kramar hans hand. Låter våra läppar föras samman.
Nelly skuttar fram och drar ifrån våra huvuden från varandra. "Hallå? Ni vet väl att ni har publik" skrattar hon fram.
"Värst vad du ser glad ut" säger jag och ler.
"Såklart, allt har ju löst sig" utbrister hon.
"Vi kollar på varandra och ler."Nelly, vi kommer snart, ska bara säga en sak till" säger Noel och kollar mot Nelly.
"Absolut" svarar hon.Ett ögonblick senare, har hon skuttar iväg igen.
"Du ver väl att jag aldrig skulle svika dig" säger han och söker ögonkontakt.
"Nu vet jag det" svarar jag.Vi reser oss upp och han tar tag i min hand, drar mig närmre. Vi går så mot matsalen där resten av gänget sitter samlade. Dem får syn på oss och ler.
"Gud jag skönt att det löst sig" utbrister Dante.På svenska lektionen, sätte rjag mig längst bak brevid Nelly och Matte, en av mina barndomskompisar.
Lektionen startar och jag kan inte göra annat än att le.Efter lektionen, kommer läraren fram till mig.
"Hur kommder det sig att du verkar så himla glad idag?" Frågar hon. Verkligen världens trevligaste lärare. Glasögonen längst ner på nästippen och en marinblå kofta.
"För att jag är kär" svarar jag och kollar upp på henne.
Hon ler ett vänligt leende och säger sedan "så himla roligt för dig!"
"Skojar du eller?" Svarar jag.
Hon skrattar till och släpper iväg mig.Tänk att jag snart haft henne i tre år, tar studenten snart. Slutar skolan, helt sjukt.
Jag ler för mig själv när jag går genom korridåren och kollar mot Linn som sitter på en bänk med Dante. Okej jag ska inte störa dem nu, tänker jag och ändrar riktning mot Noel sitället.
"Kolla på dem!" Utbrister jag, när jag ser att dem kysser varandra.
Jag fångar en bild på dem och skickar till Nelly där jag skrivit ni är ju för söta.När deras moment verkar vara över, snåspringer jag fram till dem.
"Åhhh jag säg det där!" Utbrister jag.
"Oj? Stalker delux" svarar Dante men jag bara skrattar.
Nelly berättade om allt när vi snackade.
Dem verkar passa riktigt bra ihop vilket glädjer mig något enormt mycket.~1030 ord~
Inte läst igenom, sorry om det är felstavat eller skrivet på ett kosntigt sätt, faktiskt inte meningen hihu (;
YOU ARE READING
Kärleken hatar mig,typ? - Noel Flike
FanfictionTänk dig känslan när man får reda på att ens pojkvän man verkligen älskade, tydligen älskade någon annan. När ens mamma och pappa är skilda men vägrar prata om varandra. Att ens syster som betydde allt och lite till, gick bort för några år sedan? K...