Saver

Del 2

Jag fick senare veta att flickan som var med Tess var hennes lillasyster Laya. Laya var bara 5 år den natten och dog senare av skadorna som mannen gav henne. Jag hade omvänt henne om det hade fungerat, för Tess skull. Men så små barn går inte att förvandla, de dör av de hemska smärtorna och klarar inte att dricka av människor. Jag önskar värkligen att jag kunde.

"Senare"
Jag sprang igenom skogen i minst 210 km/H. Det är härligt att springa så fort, man glömmer allt och fokuserar bara på att springa. Jag var påväg till Tess hus för att titta till henne. Hon fyllde nämligen 16 idag och jag ville se så att hon fick en fin födelsedag och så att familjen hon bodde hos tog bra hand om henne på hennes dag. När jag kom dit fick jag se att det lyste uppe på vinden i det lilla fönstret. Jag klättrade upp i ett av träden som stor bredvid huset och kollade försiktigt in. Där satt Tess i det trånga lilla rummet och såg ledsen ut. Någon hade flyttat in en liten säng och en liten byrå i rummet och en stol som Tess satt på. Jag undrade vad som hade hänt med henne och varför hon inte satt i sitt vanliga rum, så jag klättrade ner några grenar och kollade in i hennes gamla sovrums fönster. Där var det nya möbler, nya tapeter och massa krimskrams. Men istället för ett tonårsrum hade det förvandlats till ett snofsigt bebisrum med spetts överallt. Då förstod jag, familjen hade slängt ut Tess ur rummet för att få plats med ett nytt barn. Tess hade blivit ensam igen. Jag blev rasande och höll nästan på att bryta av grenen jag satt på med bara handen när jag kom på att jag inte får synas och det var stor risk att någon skulle märka mig om det säg mig hålla en 100 kg:s gren i handen. Så jag klättrade upp till Tess igen och satte mig och kollade på henne. Jag ville komma på ett sätt att hjälpa henne så jag satte mig bekvämt och började tänka, tillslut slumrade jag till. Efter en timme eller två väcktes jag av att Tess fönster öppnades och någon väste:
"Hallå?! Vad gör du där uppe?" Det var Tess som väste.

Tack för de fina kommentarerna och för att du läste även detta kapitel! Uppskattar det jätte mycket och blev helt chockad när jag såg att folk faktiskt läste det jag skrev. Tack!