Robinson

Kap.2⃣ stranden.

När jag vakna var allt jag såg den långa vita sandstranden. Jag kunde tro att den var oändligt lång. Det korall blå vattnet kände jag va enda upp till knäna. Mina kläder var trasiga och slitna. Min tröja som en gång var vit var inte det längre. Vågornas brusande gjorde mig lycklig. Det var vackert, jag låg där och bara log. Efter en stund så somna jag.
När jag vakna igen så var det mörkt och jag var hungrig. Jag tittade mig omkring. Det var inte lika ljust som förut och jag var rädd. Jag hörde cikadorna när dom prasslade. Bakom mig var det en djungel den var stor palmerna var höga och fina. Jag gick in i skogen där fanns väldigt mycket frukter. Jag såg en klase banan så jag gick fram med bestämda steg. Dom var inte direkt bestämda för jag var jätte trött. Jag slet och jag kunde inte få av en banan men det dög. Så jag gick tillbaka med mina bananer i handen. Jag drog av en av dom, skala den och åt up den saftiga bananen. Sedan gick jag till stranden och la mig ner och villa. Det dröjde inte länge för ens jag sov som en stock.