*corinnes perspektiv*
Jag hör inte av Ogge på hela söndagen eller måndag, tisdag onsdag eller torsdag för den delen heller.
På fredag har vi matte första lektionen.
jag sitter på min vanliga plats en ingen Ogge synns till.
efter 30 minuter kommer han iallafall och går rakt till sina kompisar.
värför är jag besviken? det är ju inte som att jag är förvånad eller?
När lektionen tar slut går jag genast iväg.
jag vill hinna äta lunch innan Magda kommer, jag har lyckats hålla mig unfan från henne hela veckan och vill hålla det så.
men jag hinner bara halv vägs till mitt skåp innan Ogge stoppar mig.
Hej uuhm du umm det är ju ööömden du vet ööö dendär uummm nyårs
festen nästa ööö vecka ööö så eeh tänkte om dubskaulhåkomadityp?
Va? svarar jag och känner mig som en total idiot.
nyårsfesten ska du då?
vill du gå? fortsätter han
ska du gå?
jag menar att typ vi skulle kunna ses där.
eller ja..
det skulle typ vara kul?
skyndar han sig att säga
det tar några sekunder för mig att fatta vad han menar
att han vill gå med mig??
skämtar du?? frågan slinker ur mig innan jag hinner stoppa den och jag sätter handen framför munnen förskräckt.
Äsch glöm det.. mumlar han och börjag gå iväg.
Ogge vänta! skriker jag
jag menade det inte så..,
jag hade bara inte planerat att kanske gå typ.
men det låter as kul.
visst.
jag har lust att slå mig med matteboken i huvudet
sämsta räddningen evver...
Han tittar mot mig och ler,
men vad bra, vi ses säger han och försvinner iväg
efter sina vänner.
själv står jag kvar och försöker att inte skrika ett glädje rop OSCAR FUCKING MOLANDER VILL ATT JAG ÄR PÅ SAMMA FEST SOM HAN!!!
okej inte som en dejt en iallafall...
YOU ARE READING
my own path o.m
FanfictionOgge Molander fanfic. Corinne har i snart 3 år gått i samma klass som Ogge och det har så länge som hon minns varit klart för henne att Ogge är den enda för henne, hur kommer det bli? kommer hon våga prata med honom och isåfall berätta för honom hur...