Louis Tomlinson
Jag vaknar med ett ryck. Vad är i hela friden är det som låter? Efter några signaler inser jag att det är min väckarklocka. Shit, jag hade glömt att jag bytt ringsignal till en tillräcklig hög så att jag vaknar ordentligt. Min gamla ringsignal var alldeles för låg, så jag vaknade aldrig ordentligt vilket ledde till att jag kom försent till skolan varje morgon. Inte för att jag borde bry mig, men jag brydde mig om mamma som mådde dåligt av alla samtal med rektorn varje vecka. Jag satte mig upp i sängen och gnuggade mig i ögonen. Jag suckade tyst för mig själv och klev ur sängen, satte på mig ett par tajta svarta jeans och drog över en svart t-shirt över min tatuerade kropp, stoppade två tuggummin i munnen, drog en grå mössa över mitt ruffsiga hår och sprang ner till hallen för att knyta på mina Vans.
"jaså... du är uppe"
hör jag mamma ropa från köket. Varför var hon hemma?"mm, varför är du hemma?" frågade jag och kikade in i köket där hon satt vid köksbordet och drack kaffe.
"men Louis... det är ju din systers födelsedag! Har du glömt det?" hon kollade på mig med en rynka i pannan.
Juste! Mamma hade sagt igår att hon skulle fixa en speciell grej till Lottie idag eftersom det är hennes födelsedag, jag fick dock inte veta vad.
"oh, juste. Förlåt" mumlade jag och gick tillbaka till hallen igen för att sedan öppna dörren och bege mig mot skolan.
*I skolan*
När jag gått längs den långa korridoren stannar jag tillslut vid mitt skåp då jag hör en bekant röst bakom mig
"LOUIS!"
jag vänder mig om och ser Zayn och Stan gå mot mig.
"Du är i tid för en gångs skull" flinade Zayn
"hm" hummade jag och stängde skåpet för att bege mig mot lektionen. Zayn och Stan följde efter.
*slutet av dagen*
jag gick längs korridoren med Zayn och Stan vid min sida och får syn på nörd Hektor med hans pottfrisyr och glasögon. Han sneglade på mig med rädsla i blicken och så fort vi får ögonkontakt vänder han bort blicken.
"och vad f*n glor du på?!" ryter jag
"f-förlåt" stammar han.
"håll käften och gå och glo i dina böcker istället!" säger jag högt och trycker upp han mot skåpet.
"och våga inte glo igen, för då vet du vad som händer" säger jag som ett hot och släpper ner honom. Han sprang iväg mot toaletten med huvudet ner i marken och tappade alla böcker han hade haft i famnen. Alla i korridoren började skratta. Jag smålog och började gå mot utgången.
*utanför skolgården*
"Lou-eh, ska du hänga med mig och Stan hem till mig?" frågade Zayn och stampade på cigarretten han nyss hållit i handen.
"sure" svarade jag och tog mitt sista bloss och slänger cigarretten på marken.
när vi hade kommit halvvägs till Zayn's hus surrar min mobil i fickan. Jag tar upp den för att svara.
"aaa hallå?"
"louis! vart är du? du glömmer väl inte nu igen att det är Lottie's födelsedag?" sa mamma med låg röst för att antagligen inte Lottie skulle höra.
juste! shit det hade jag helt glömt bort.
"ehh.. nejdå" ljög jag
"bra. Skynda dig hem så att hon får öppna sin present, hon är så ivrig du vet" sa mamma och lade på.
jag stoppade ner mobilen i fickan.
"Zayn! Stan! eh.. jo kom på att det är min systers födelsedag idag och jag måste tydligen gå" sa jag
"aha aa men vi ses imorgon då" svarade Stan. Zayn nickade.
med rask takt gick jag hem. Jag tänkte på Hektor, hur rädd han var idag när jag tryckte upp honom mot skåpet. Jag kände hur skuldkänslorna kröp fram. Det var faktiskt lite lågt gjort av mig... mina tankar avbröts när jag insåg att jag var utanför mitt hus.
"Hallå!" ropar jag när jag kliver igenom ytterdörren.
"Louis!" hör jag Lottie ropa och går fram och kramar mig.
"grattis på födelsedagen sweetie" säger jag och kramar henne tillbaka.
"tack så mycket" svarade hon och log. Jag följde med henne in till köket där mamma, pappa, Daisy, Phoebe och Félicité satt.
"äntligen!" sa mamma. "sätt dig så ska vi äta middag tillsammmans"
jag gick och satte mig vid den tomma stolen bredvid pappa. Han log mot mig och flyttade blicken mot Lottie.
"jaha då är det bara att ta för sig" sa pappa och log igen.
efter vi hade ätit satt alla kvar och pratade om allt mellan himmel och jord. Det var faktiskt skönt att bara umgås med familjen för en gångs skull.
"Jo Lottie.." började mamma och kollade på pappa och sedan på Lottie igen "vi i familjen ville ge dig något extra speciellt i år" fortsatte hon och räckte ut en kuvert till Lottie. Hon log och öppnade kuvertet och drog sakta upp ett papper. Hon kollade på pappret i några sekunder och kollade sedan chockat på mamma och sedan på pappa. Jag kunde inte avgöra om hon var glad eller... ledsen? vad var det som hade stått på pappret?
YOU ARE READING
When i fell for you
FanfictionLouis Tomlinson, han har allt en sjuttonårig kille strävar efter. Han är så kallad "populär", usch, Louis själv hatar det ordet. Han känner sig inte hemma, han känner sig tom. Han saknar något, något hans hjärta längtar efter