Marken rasar under mina fötter. Luften går ur mig. Allt blir svart. Jag har ingenstans att ta vägen.
Jag vill inte dö men jag vill heller inte leva mer. Hur gör jag detta utan er? Mamma och pappa. Jag står själv utan de som skulle hjälpt mig. Jag förstår inte vad jag gjort för att förtjäna detta.
Om ni hör mig. Hjälp mig.
Folk undrar varför jag är som jag är. Är det konstigt? Ja. Se vad som sker runt i kring mig så kommer nog alla förstå att det inte går att stå stadig på trasig mark.
Kan det vara över snart?
