•Måndag.
Zach gick tills skoaln. Han struntade i bussen. Han ville ha lite frisk luft. När han kom fram till skolan log han. (Vem ler när man kommer fram till skolan?) Han slog upp dörrarna och gick in. Alla tittade med stora ögon på honom. Idag hade han inte en stor hoodie. Han hade en t-shirt och ett par jeans. Den gamla Zach var tillbaka.
Han gick genom korridoren, men inte till hans skåp. Han gick till Kaspers.
"Hej! Du Kasper, jag vill bara säga fölåt. Jag blev bara svartsjuk för att du var ihop med Zo. Jag ska sluta slå dig. Lovar. Men om du gör någonting mot Zo, då ska jag personligen se till att du bryter alla ben du har i kroppen." Sa Zach. Kasper tittade surt på honom.
"Okej. Slå mig. Ge igen om du vill. Slå mig." Sa Zach och sträckte ut armarna. Alla tittade på Zach och Kasper. Efter några sekunder slog Kasper Zach rätt i ansikten. Zach la handen för ansikten och tittade på Kasper.
"Fred?" Frågade Zach och sträckte fram hamden. Kasper log och skakade hand med Zach. Nu hade Zach skapat fred med Kasper. Bara att skapa fred med Zo.
Efter den första lektionen gick Zach fram till Zo. Zo tittade på honom med avsky. Att en blick kan få en att känna sig så dåligt.
"Du Zo, jag har klarat upp allting med kasper..." Sa han och pekade på sitt röda ansikte.
"Jag vill bara att du och jag också ska sluta fred. Börja om igen. Vad sägs?" Frågade han och log. Zo tog ett steg närmare honom. Han gjorde sig beredd på en till smäll. Men det kom ingen smäll, det kom en kram.
"Förlåt för att jag slängde dina blommor. Dom måste ha kostat mycket." Sa hon och skrattade lite.
"Det gör inget. Jag hade kunnat köpa tusen blommor som du skulle fått slängt." Sa han och log.
------
Efter skolan hade Zoey tagit med sig Kasper hem. Dom satt på vinden och pratade.
"Du, Zoey. Jag har en sak jag måste berätta..." Sa Kasper alvarligt. Zoey tittade med undrande ögon på honom.
"Jag ska flytta. Jag ska flytta till Italien. Det är långt bort och lång distans förhållanden brukar inte funka." Sa han och tittade in i Zoeys kristall blå ögon. Tårar började komma ut ur hennes ögon och hon gömde sitt ansikte i sina händer. Kasper kramade om henne och tröstade henne.
"Lova att du hör av dig..." Sa hon tyst mot hans bröstkorg.
------
Kasper flyttade en vecka efter. Zoey var ledsen i 2 veckor. Hon åt glass och tittade på romantiska filmer. Vilket fick henne att tänka på Kasper, vilket fick henne att gråta ännu mer. Zach brukade komma hem till henne och trösta henne. Han gillade inte att se henne så förstörd. Hon måste verkligen ha gillat Kasper.
En dag gick Zach och Zoey på en bio. Zach valde en komedi så att Zoey skulle få skratta lite. Dom skratta till och med när don hade kommit ut från bion. Efter skrattet tog Zoey och kysste Zach.
"Varför gjorde du så?" Frågade Zach förvånat.
"För att du fick mig att skratta." Sa hon mot hans läppar. Dom kysstes igen och allt annat försvann. Där stod dom, precis utanför en biograf och kysstes.
"Du, Zo. Vet du hur länga jag har väntat på det här?" Frågade Zach.
"Säkert alldeles förlänge." Sa hon och kysste honom igen. Dom tog varandras händer och började gå.
"Aj, jag har så ont i mina fötter." Sa Zo och gnydde. Zach tog ena armen vid hennes ben och den andra vid hennes rygg och bar upp henne.
"Woow! Haha! Vad du skräms!" Sa hon och slog löst på hans bröstkorg. Zach tyckte inte att Zo var tung. Han bar henne hela vägen hem.
Dom låg på gräsmattan utanför Zoeys hus och tittade upp på den stjärnklara himmeln.
"Du Zo, om jag blir multimiljonär så ska jag köpa en stjärna till dig." Sa han och tog hennes hand.
"Jag behöver ingen stjärna. Jag kan bara titta in i dina ögon." Sa hon och vände sig om mot han.
När dom hade legat där en stund tittade Zach på sin klocka.
"Det börjar bli sent. Jag kanske ska gå hem." Sa han och ställde sig upp.
"Kan du inte stanna med mig? Snälla?" Frågade Zo och tittade bedjande på honom. Han gick med på att stanna och dom gick in i huset. Dom gick upp för trappan och till vinden. Dom la ut saccosäckar och kuddar på golvet som en säng och tog filtar som täcke.
"Om vi gifter oss någon dag och skaffar barn, så ska vi inte köpa en hund. Vi ska köpa en zebra." Sa Zoey bestämt.
"En zebra?" Frågade Zach och skrattade.
"Ja, för att zebra börjar på Z, ditt namn och mitt namn börjar på Z." Sa Zo. Zach skrattade.
"God natt min lilla zebra." Sa Zach ock kysste Zo. Bästa dagen i mitt liv hittills, tänkte Zach och somnade.
ESTÁS LEYENDO
Blåmärken, blåtiror och 2 par blåa ögon.
RomanceDen här berättelsen handlar om Zoey och Zach. Dom är speciella. Dom är inte som alla andra. Dom är som dom är. Z+Z, eller Z-Z? I den här berättelsen kommer ni få ta del av en romantisk, nästan overklig kärlekshistoria. Två olika världar som möts. E...