Left-TFC fanfiction

Kapitel 6

Beas perspektiv-

Måndag, dagen som alla hatade hade kommit igen.

Regnet slog hårt mot mitt ansikte när jag gick mot skolan. När jag äntligen hade kommit in genom skolportarna styrde jag direkt stegen till en av toaletterna, för att kolla lite snabbt hur jag såg ut.

Mitt hår var blött, vilket inte alls förvånade mig. Men mitt smink hade hållit sig på plats relativt bra.

Jag gick ut från toan och styrde då istället stegen mot mitt skåp. På vägen dit såg jag ett bekant ansikte, Oscars.
Han mötte direkt mina ögon och gav mig ett leende, ett leende som faktiskt fick mina knän att vika sig en aning.

När vi sedan hade brutit ögonkontakten fortsatte jag mot mitt skåp. Jag la in min jacka och väska och tog istället ut min So mapp, då Son började om 5 minuter.

Jag vred huvudet mot den andra skåpraden och fick då syn på Mollie som la in saker i sitt skåp. Ett leende la sig på mina läppar och jag gick bort till henne.
Då hon inte såg mig när jag kom mot henne bakifrån la jag mina händer för hennes ögon. "Gissa vem?" Sa jag. Hon vred sig hastigt om så att mina händer direkt åkte av och hon log stort.
"Åh vad jag har saknat dig" sa hon och gav mig en kram. "Jag har saknat dig också" sa jag.

När So läraren kom och låste upp klassrummet gick jag och Mollie och satte oss vid en bänk längst bak.

Idag skulle vi bara ha genomgång, och anteckna lite. Jag tog fram mitt skrivblock och min penna och började klottra lite på ett papper.

Plötsligt plingade min mobil till i fickan och jag bet snabbt ihop och bad till gud att läraren inte hade hört. När det inte verkade som att han hade hört drog jag diskret upp den och stängde snabbt av ljudet.
Det som förut hade orsakat ljudet var ett sms från Oscar. Ett leende placerades på mina läppar och jag drog med fingret över skärmen för att se vad han hade skrivit.

"Vilken tur att du mådde bättre idag;)" läste jag. Mina fingrar rörde sig snabbt över skärmen innan jag snabbt läste igenom det jag skrivit och sedan klickade jag på 'skicka'. "Varför var det så tur?:)" skrev jag.
Jag fick snabbt ett svar tillbaka. "Det är ju alltid kul att se dig i korridoren;)" jag log och skrev sedan ännu ett svar. "Men hahah, hur ofta har du sett mig i korridoren?;)"
"Ett par gånger.." Fick jag då som svar. Mitt leende måste vara jättestort nu, men jag orkade inte bry mig om att jag visade att jag var glad, för det var jag.

*

"Då kan ni gå" sa So läraren när han hade haft en genomgång i en och en halv timme. Alla rusade ut ur klassrummet förutom jag och Mollie, som var dom sista ut ur klassrummet då vi inte orkade skynda oss.

När vi kom ut låste vi in vårt material i våra skåp och jag drog sedan upp mobilen ur bakfickan för att se om något nytt hade hänt, vilket det inte hade. Jag slog sedan upp blicken igen och såg då Oscars bakhuvud, eller ja, hela Oscar bakifrån. Ett leende spred sig på mina läppar, bara av att se honom.