Kapitel 2: Konsekvenser

149 6 1
                                    

Annas' POV
Jag vet att det kommer bli konsekvenser för det här men jag vet inte vad. Hennes ben är inte längre brutna och såren är nästan läkta hon behöver bara vila nu och ta det lugnt.

Arianas' POV
Jag tvingar upp ögonlocken och försöker resa mig men jag är för svag. Allt jag minns är att jag var jagad och ramlade och föll ner för ett stup. Men jag känner mig så hungrig men inte på mat utan BLOD OMG JAG ÄR HUNGRIG PÅ BLOD. Helt plötsligt får jag ork och kastar mig över Lukas som kommer in i rummet jag känner hur jag har vassa hörn tänder och att jag dricker blod från LUKAS. Jag kastar mig bakåt och sätter mig och gråter.

-Vad är det som händer med mig Lukas.

-Jag vet inte Ariana men jag ska hjälpa dig igenom detta, fick han chockat fram.

Men jag hörde att han hade skräck i rösten och det sårade mig ordentligt. Jag testar om jag fortfarande är en skiftare och skiftar och det funkar. Anna kommer in i rummet och kollar på mig. Jag lutar mitt varghuvud åt sidan och kollar frågande på henne.

-Som sagt kunde detta få konsekvenser och det värkar som om du är en...........

Hon kollar på mig och suckar.

-Hybrid! säger Anna och suckar.

Jag kollar chockat på henne och bara gapar.

-Går det att typ bota.

-Nej tyvärr, berättade Anna.

Några dagar senare.......................
Arianas' POV

-JA MÅ HON LEVA JA MÅ HON LEVA JA MÅ HON LEVA UT I HUNDRADE ÅR...................

Det var min födelsedag idag och flocken sjöng för mig. Jag fick en bil, en IPhone 6, pengar och så vidare men tillsist men verkligen inte minst JAG KAN HITTA MIN MATE NU JIPPI.
Det är lite svårt att glömma att jag drack blod från Lukas. Jag känner mig så arg på mig själv. Lukas kommer in i mitt rum och ler mot mig. Jag känner mig så glad att han kom.

-Grattis Ariana! Säger Lukas glatt.
-Tack Lukas kan du någonsin förlåta mig för....... du vet vad.
-Ja! såklart det var ju inte ditt fel, säger han och lägger sin hand på min arm och ler.

Men när han rör vid mig så kände jag gnistor. Jag kände mig helt plötsligt helt glad liksom typ helt kär. Jag kunde inte låta bli att kasta mig över honom och lägga händerna på hans nacke och gå in i en lång kyss. Jag märkte att han inte hade något imot det men han såg lika förvånad ut som jag. Det kom så plötsligt liksom. Han kollade mig i ögonen och frågar: accepterar du mig?

-Ja! Ropar jag lyckligt och kysser honom.
---------------------------------------------------------------
Hej finisar! Hoppas ni gillar kapitlet det kommer ett nytt snart.💟

My secretМесто, где живут истории. Откройте их для себя