Mitt bästa misstag (the fooo fanfic)

Kapitel 8

Kapitel 8

"Kom och sätt er!" Ler Frida stort innan hon med en liten duns sätter sig ner i skräddarställning mitt på filten. Inte många sekunder efter följer alla förutom Ogge Fridas råd och det slutar med att han står kvar som ett frågetecken och kollar på oss andra som snabbt hade bildat en liten halv cirkel runt maten.

”Ska... Ska vi också äta?” frågar Ogge med en försiktigt röst och kollar med stora ögon ner på Frida, Omar och Oscar som alla tre bara sitter tyst som svar och stirrar med hungriga ögon på maten. ”Ska liksom inte vi åka tillbaka till Daff och Katia?” frågar han med en ännu försiktigare röst men ingen av människorna runt om mig i vår lilla halvcirkel gör det minsta lilla tecken på att svara på Ogges frågor. Jag ler svagt mot Ogge som snabbt ler tillbaka.

”Äsch.” mumlar Omar lite från sin lilla egna värld med blicken fastklistrad på tallriken med pannkakor på. Än en gång ler jag mot Omar men nu får jag inget leende tillbaka.

”Kom.” jag klappar lätt på filten mellan mig och Felix. ”Kat och Daff kan vänta och jag slår vad om att dom ändå inte vill att ni kommer dit för att sen behöva gå direkt igen och käka.” Nu ler han stort mot mig innan han med snabba steg tar sig runt filten och slår sig tungt ner på filten. Men inte mellan mig och Felix utan mellan mig och Oscar. Jag ger honom en frågande min men han skrattar bara åt mig.

”Jag kan ju inte skilja på er idag. Idag ska det ju vara ni två.” Ogge log busigt innan han tar upp båda händerna och bildar ett litet hjärta. Jag skrattar lågt åt honom samtidigt som jag skakar långsamt på mitt huvud åt honom.

”Jag och Felix har faktiskt sovit i samma säng hela natten. Jag tror jag klarar mig från att inte sitta bredvid honom i någon timme.”

”Hallå.” ropar Felix bakom mig med munnen full av en mackan han hade roffat åt sig under mitt och Ogges lilla samtal. Jag slänger en snabb blick på dom andra i vår lilla halv cirkel och blir plötsligt medveten om att alla utom jag och Ogge glatt satt och åt av alla olika grejer deras händer kunde få tag på. Min blick mötte Oscars och han ler lite smått med hela munnen full av pannkakor mot mig. Mina ögon vilar åter igen på Ogge och så fort våra blickar möts igen putar han lätt med underläppen i en tillgjord ledsen min innan han långsamt särar på sina händer så att hjärtat som dom förut hade bildat nu gick i två delar.

”Sad face.” mumlar han innan vi båda skrattar högt och jag känner Felix, Fridas, Omars och Oscars funderande och oförstående blickar i min rygg.

”Men tänk om jag vill va med dig hela tiden då?” viskar Felix lågt i mitt öra då han nu har svalt mackan han förut tuggade på. Ett par starka armar lindar sig försiktigt runt min mage och ett fånigt flin sprider sig över mina läppar.

”Ja, tänk om.” svarar jag i en tillgjord röst. Felix mumlar något som jag inte hör till svar men jag bestämmer mig för att inte bry mig och bara sitta tyst som svar.

”Sluta gulli nulla nu va.” flinar Oscar mot oss och Felix lipar snabbt mot Oscar.

”Som Omar sa; det är ju ändå vår dag idag.” Felix ler malligt mot Oscar innan han ger mig en lätt puss i nacken och jag ryser till. Nacken var lite som min svaga punkt.