Kapitel 9
"Vad händer?" Jag tvingade mig själv att hålla kvar mitt breda leende på läpparna för att det inte skulle skina igenom hur nervös jag egentligen var. "Är det något speciellt eller?" Jag höll kvar mitt fejkade leende och bad en tyst bön om att ingen mina tre kompisar eller min pojkvän skulle ska något.
"Något speciellt kan man lätt säga att det är." svarar Frida utan att slita bort sin blick från den elektroniskt lysande skärmen i hennes händer. Frida knackade löst sina fransk manikyrade naglar mot baksidan av hennes ljusrosa skal till mobilen. En vana Frida alltid hade när hon var nervös eller orolig över något.
"Elin?" Felix ger mig en oroad blick och han kollar djupt in i mina ögon och jag förstår precis vad han menar. Vad händer? Och jag önskar att jag kunde svara på hans fråga, men det kan jag inte. Den ända som just nu skulle kunna svara på den frågande blicken är Frida men jag har även en känsla av att det inte var något som Felix riktigt skulle veta om.
Frida ger mig ett tecken att vara tyst och jag kollar snabbt ner på den för tillfället släckta skärmen. Vad håller hon på med och vad händer?
"Elin. Lova mig en sak. Flippa inte ur och låt vad som helst händer inte dom andra få veta vad som har hänt." hon kollar på mig med en seriös blick och jag svarar med en lätt nick. "Okej." mumlar hon snabbt innan hon fort klickar på "låsa upp" knappen högst upp på hennes mobil. Skärmen lyses snabbt upp och hon gör några enkla och snabba drag med hennes långa fingrar och slår in hennes kod.
På skärmen lyser en konversation där Frida var dem som till största delen hade skrivit och sedan kommer ett långt meddelande som lika gärna hade kunnat vara en egen liten novell. Skrivet för 6 minuter sedan. Mina ögon synar hela skärmen och försöker ta in all information samtidigt som min hjärna försöker förbryllat hänga med i vad som händer, vem det är som skriver och vad denna person har skrivit.
Fridas sms var arga. Jag kunde se på sättet hon hade skrivit dom på att hon var riktigt jävla förbannad.
"Alltså va fan."
"På riktigt?!"
"Vad tänker du med?!?"
"En jordnöt???"
"Eller kanske ett dammkorn??"
"Din jävla bög jag ser att du har läst!!"
"Svara då!!"
"Hur kunde du??"
"Sitta som en jävla liten barnunge och lipa i ett hörn och sen bara dra?!?"
Alla meddelanden var skriva runt klockan 01:32 på kvällen. För ganska exakt 9 månader sedan och personen Frida hade skrivit med var nämnd "fuck U bitch" på hennes mobil.
Jag letar förbryllat i minnet efter vem denna person kan vara. Innan det plötsligt slår mig. Vem lite halvt hatar både jag och Frida, han hade fått panik och blivit helt konstig när han hade fått reda på att jag kände Ogge, han hade varit tyst skit länge och bara pratat med oss när han behövde eller i skolan, han hade ringt och bett mig komma till honom mitt i natten, sen bara försvann han och drog till Stockholm.
"Axel..." mumlar jag lågt och nu är det Fridas tur att nicka som svar.
"Läs vad han har skrivit." viskar Frida efter ett litet tag.
"Du vill troligtvis inte prata med mig. Eller troligtvis, du vill inte det.em jag är här, tillbaka i stan. Om du eller Elin vill träffa mig så aka ni möta mig på plattan imorgon klockan 13:00. Ville egentligen skicka detta till dig Elin men jag vågar inte men sen antog jag att oavsett vem jag skickar det till skulle båda se. Men Elin, jag vill bara säga att jag längtar efter dig och jag ångrar mig något så enormt för att jag åkte den där kvällen. Elin, jag älskar dig."
I ögon vrån ser jag hur Ogge reser sig upp från marken och jag stelnar till.
"Tjejer, vad händer? Ni ser helt likbleka ut." Han skrattar lågt men skrattet dör snabbt ut då han märker att vi inte skrattar med honom. Med långsamma steg går han fram till oss och han slänger snabbt upp en arm över Fridas axlar. "Vad gör ni inne på instagram?" Skrattar han igen då han kollar ner på Fridas mobil. Frida är smart. Byter app på mobil så att Ogge inte ska ana något. Frida ler falskt.
"Du vet Felicia? Hon dejtar Joakim." Ogge höjer lätt på ögonbrynen åt Frida men säger ingenting högt däremot ser jag att Omar reagerar. Han rycker direkt till när han hör namnet Felicia och jag förstår precis varför. Men det gör ingen annan. Under julen hade han och Felicia något sort hemligt dejtande på gång men sedan hade Felicia dumpat honom över ett enkelt sms för någon annan. Däremot hade jag ingen som helst aning om vem denna Joakim var och om jag förstod det hela rätt verkade inte Omar ha det heller.
"Jaha..." mumlar Ogge helt ointressant innan han flyttar bort sin arm från Fridas axlar igen. "Typsikt tjejer att alltid skvallra." han vänder si snabbt om igen och börjar med långa steg gå tillbaka till filten.
"Frida?" Jag tar ett fast grepp om hennes arm och stannar henne mitt i ett steg. "Vem är är Joakim." Frida flinar lågt och rycker snabbt på axlarna.
"Ingen aning. Någon snubbe i mina tankar." jag ler lågt för mig själv. Frida är konstig. Konstig och lite störd men smart.
Hallå hallååååååå!!!!
Sitter här uppe i trysil nu!!!
Min kompis ä sur på mig för att jag tvinga
VOUS LISEZ
Mitt bästa misstag (the fooo fanfic)
Fanfiction-fortsättningen på ”Hans nummer”- ”Vet du Felix?” mumlar hon skrattandes och jag ler för mig själv när jag hör Elins röst som påminner mig om att hon var min nu. Att det var hon och jag, vi. Och ingen annan. ”Du var ett misstag.” fortsätter hon muml...
