Älskade Peter pan

Mens skiten

"Äsh, var inte så dryga nu grabbar. Hon är ju trots allt en av oss nu" sade Peter.
En av oss? Tänkte jag. Vadå en av oss? Varför tog han mig ens hit? Hm nu när jag tänkte på det, kunde jag inte släppa det. Vad gör jag här egentligen? Han hämtar väl bara typ jag vet inte, i sagorna hämtade han en annan Wendy och hennes syskon. Men det var väl för att hon skulle laga mat eller något. Och varför hämtar han mig? Är det för att jag heter Wendy? Men dom där historierna är nog inte ens sanna. Jag tror knappast att Wendy skulle berättat det iallafall.

"Förlåt" sade de alla i kör.
Peter började gå mot mig med blicken fast på min näsa. Jag stod som förstelnad när han tog tag i min hand, hårt. Han började gå till en liten koja, där inne fanns det bara en säng och någon trä låda.
"Kolla om det finns något du kan ha på dig här" sa Peter samtidigt som han pekade på trälådan.
När jag gått fram till trälådan och rotat fram en fin outfit, insåg jag att Peter forfarande stod kvar.
"Ehm, kan du gå jag ska pröva dessa nu" sa jag.
I den sekunden spärrade Peter upp sina ögon och blev röd om kinderna.
"Åh just ja hehe ehm. Hejdå" svarade han kort och riktigt stelt.
När han gått ur kojan fnissade jag till. Det lät verkligen roligt när han var så, blyg. Det var som om han bytte personlighet, från den tuffa killen till den blyga och stela.

När jag fnissade klart tog jag på mig en stor typ lövtröja. Den verkade vara i samma material som Peters. Jag tog också på mig en kjol, jag ville inte ens fråga varför han hade en lövkjol i hans rum. Han gillade väl att klä ut sig eller nåt.

Om jag ska vara ärlig så såg jag ganska snygg ut. Jag hade brunt hår och det matchade med de mörkgröna lövkläderna. När jag gått ut ur tältet stirrar alla på mig, som om någon hade blivit mördad.
"D-du" började en av killarna. Jag ställde mig med armarna i kors. "Du blöder!" Fortsatte han.

Nej nej nej, det kan inte vara sant, tänkte jag samtidigt som jag kollade ner på min kjol.
"Fan!" Sa jag lite för högt eftersom att Peter gick fram till mig och stirrade på blodet.
"Varför blöder du?" Frågade han samtidigt som han satte huvudet på sned.
Han kan inte vara seriös, tänkte jag.
"Vet du inte det?" Frågade jag med höjda ögonbryn.
"Va nej hur skulle jag kunna veta det"
Oh shit. Jag tog tag i Peters arm och drog in han i ett av tälten och förklarade. Han var röd i hela ansiktet när jag var klar, han visste tydligen inte hur barn blev till heller. Så det berättade jag också.
Jag tyckte nästan lite synd om honom, hur fan kunde han inte veta.

Nåja, jag behöver hitta något som funkade som en binda. Hmm, vad använde man förr i tiden? Använde man blad då eller va? Jag gick och hämtade ett blad i hopp om att det skulle hjälpa. Vilket det inte riktigt gjorde. Men jag får väl byta trosor varannan timma eller något.

När jag gick ut ifrån tältet satt alla killarna i en cirkel runt elden och kollade på mig som om jag vore en idiot.
"Vad?" Sa jag lite otrevligt.
Peter reste sig upp och kollade på min outfit.
"Vacker outfit" sa han samtidigt som han fortfarande kollade igenom mig från topp till tå.
"Varför är jag här?" Frågade jag utan att tänka. Peter vände sin blick upp på mitt ansikte. Han rynkade på sina ögonbryn och frågade:
"Vad e det för fråga?"
"Äh, kom igen nu berätta för henne" sa en av killarna.
"Nej! Då kommer det skita sig" sa den andre.
Alla började prata i mun på varandra, men orden flög runt i mitt huvud. Varför kunde jag inte få reda på varför jag var här.

Ugh, min mage skriker verkligen efter mat.
"E de käk snart eller" frågade jag Peter.
"Eh ja. Det blir torsk" sa han kort. Även fast jag visste att han kunde känna att jag stirrade på honom så gjorde jag det. Jag stirrade på honom. Vem fan har sån sidprofil? Modeller har ju fan sån sidprofil. Han såg typ ut som Adrien från miraculous fast med ginger hår och fräknar och mycket rödare kinder. När jag tänkte efter så kändes det som att hans kinder blivit rödare.
"Vafan göru sluta stirra på mig idiot" sa han irriterad.
Ops, inte lika snäll som Adrien iallafall. Jag kände mig för att vara lite "busig" så jag svarade:
"Varför?"
"Va? För att är du dum i huvudet"
"Tack för den"
"Sluta vara så jobbig"

Kvällen

"Vart ska jag sova?" Frågade jag.
"Ehm i mitt tält?" Svarade Peter.
"Jag dör hellre"
"Visst sov ute i skogen jag bryr mig inte"
"Om du nu inte bryr dig om mig varför tog du mig hit?"
"För att- äsh skit i gå bara och lägg dig"

Det äckliga golvet av gamla plankor gav mig ryggsmärta. Varför skulle jag sova på golvet, tänkte jag.

Nästa dag

När jag vaknade var inte Peter kvar. Jag kollade runt i rummet, ingen Peter. Var fan är han, tänkte jag.