Syster till Oscar Enestad(Färdigskiven)

kapitel 31

*förra kapitlet*

"Ogges perspektiv"

jag ramlar ner för trappen och landar på nacken sedan blir allt svart!

"Emmas perspektiv"

Jag ser hur Ogge får en rak käftsmäll och han ramlar ner för den branta trappan och landar på nacken.

Jag får värsta paniken och springer ner för trappan och fram till Ogge.

Jag försöker att lyfta upp hans hudvud.

då ser jag..... det kommer blod ifrån hans hudvud och det kommer bara mer och mer.

Jag börjar genast att gråta och Felix springer ner och hjälper mig.

Jag kramar om Ogge och hans hudvud ligger i mitt knä medans jag gråter.

Felix går iväg och ringer en ambulans som måste komma hit.

Jag skriker och ropar för jag vill att musiken ska stängas av.

Till slut skriker jag tillräckligt högt så att dj:n hör.

Han stänger av musiken och alla och allt blir tyst.

Man hör hur jag gråter men jag bryr mig inte ett dugg.

Oscar kommer springades mot mig och sätter sig på knä framför mig och ogge.

Emma du blöder....

Nej Oscar blodet kommer från Ogges hudvud snyftar jag fram. Hela min klänning är fullt med Ogges blod.

Ida och Omar kommer också fram och Omar bara stannar upp.

Han tittar på Ogge som ligger i min famn och blöder från hudvudet.

En kille i typ 20 års åldern kommer fram med en blöt handduk som jag sedan lägger på Ogges öppna sår.

Felix kommer tillbaka och säger att ambulansen har kommit.

Det är en massa folk så ambulans personalen ber folk att gå ut.

Polisen har också kommit och de lyfter upp Ogge på en bår och bär ut honom.

Vi var tvunga att stanna kvar med ploisen och berätta vad som hade hänt.

"Oscars perspektiv"

När Emma och Felix har berättat klart så gråter Emma ännu mer.

Hon är helt svart under ögonen men jag bryr mig inte.

Jag går fram och kramar om henne.

hon kramar tillbaka och vi bara står och kramas medans hon fortfarande gråter.

Jag håller om henne medans hon borrar in sitt ansikte i min kostym.

Allt....allt...är...mitt....fel... snyftar hon fram.

Nej Emma det är verkligen inte ditt fel du kunde inte ro för att detta skulle hända,du kunde inte veta.

skyll inte på dig själv,skyll på killen som var full det är hans fel absolut inte ditt.

Okej då säger hon med snyftningar.

klockan var redan 2 på natten så jag och Emma åkte hem.

Felix till sig och Omar och Ida skulle sova hos någon släkting Omar hade här i Stockholm.

När vi kommer hem så sover pappa och Anelli så vi smyger upp.

Oscar....jag vill inte sova själv kan jag sova hos dig?

Visst Emma<3

hon gick in i sitt rum och bytte om och tog bort sminket.

När hon var klar så låg jag i min säng och kollade på mobilen.

Hon la sig tätt bredvid mig och strax där efter så somnade hon.

*nästa dag*

"Emmas perspektiv"

jag har nästan inte sovit något inatt.

jag har vaknat flera gånger och gråtit.

För jag har drömt om hemska saker om Ogge. då har Oscar tröstat mig flera gånger..

Idag så ska jag och Oscar till sjukhuset och se hur allt gick igår och så.

Jag klär på mig ett par svarta jeans och en neon rosa tre kavrts ärmd tröja.

sedan borstar jag bara igenom håret och smikar mig.

Jag har redan ätit frukost och Oscar sover fortfarande.

Jag är inte på värdens humör för jag är orolig för Ogge.

Jag går in och väcker Oscar och han klär på sig och äter frukost sedan så åker vi mot sjukhuset.

När vi kommer in så sitter Felix där och väntar på oss.

Han går fram och kramar om mig.

sedan så sätter sig Oscar och Felix i väntrummet medans jag försöker att hitta en doktor.

Tillslut så ser jag en doktor lite längre bort så jag går fram och frågar efter Oscar Molander.

-Ehh ja, han ligger i rum 567 på 7 våningen.

jag gick tillbaka till Oscar och Felix och tillsammans så började vi att gå mot hans rum.

Jag var jätte orolig så jag började att skaka och jag tog tag i Felix och Oscar händer.

Tillslut så ser vi Ogges rum 567.

oscar öppnar försiktikgt dörren.

Och där ligger han.

Han är blå lila i sitt ansikte och har yp en slags syr gas mask eller något över sin mun och näsa..

Han har bandage runt sitt hudvud och ett slags nackstöd runt sin nacke.

Jag börjar att må dåligt,jag gillar inte att se Ogge såhär.

Han brukar ju vara jätte glad och springa omkring.

Men nu ligger han bara där i sängen och rör sig inte.

Ingen av oss vet om han kommer att överleva,det är det svåraste.

ATT INTE VETA OM HAN KLARAR SIG!!!