Lose A Friend

Kap 6 - Olyckan

Evelinas perspektiv
-----------------------------------------------------------------------------------------

Det sista hon ser är Vortexs som dundrar iväg med tyglarna hängande och flängandes.

Hennes syn blir suddig innan den försvinner helt, precis som medvetandet.

Hildas perspektiv
------------------------------------------------------------------------

Hilda har under tiden, som Evelina var borta, pysslat om Finess och tränat lite horseman-ship.

  - Gud vilken lång tid det har tagit.. Det börjar skymma och jag har tunna kläder. Och det är för sent för att bada nu. Jag kanske borde rida till stallet och kolla vad som har hänt.. säger Hilda för sig själv. Hon låter blicken vandra över de små fläderblomsträden vid kanten av insjön efter en stubbe att ställa sig på, men det enda stubbliknande, eller pall-liknande, hon hittar är ett gammalt traktordäck halv synligt bland alla grästuvorna vid kanten.

Hon tar tag i Finess tyglar och leder henne till en hög med stenar lite längre bort på en grön äng.

Hilda ställer sig på en stadig sten och hoppar upp på Finess rygg.

De påbörjar resan mot stallet med en galopp. Hilda blundar av njutning men öppnar ögonen snabbt när Finess rycker till. Sedan stänger hon ögonen igen några sekunder tills hon inser vad stoet såg. Hon drar i vänstertygeln och gör en snäv sväng tillbaka. Och mycket riktigt, där går Vortex oroligt, med sönderslitna tyglar, och gnäggar nästan lättat när Finess kommer.

   - Vortex?! Vad gör du här? Och vart är Evelina?! utbrister Hilda.

Vortex börjar gå in mot skogen, som om han visar vägen till Evelina, och Hilda kan inte göra annat än att skritta efter.

De rider över brustna grenar, och Finess går med skickliga steg mellan stammarna och stenarna. Vortex stannar plötsligt och gnäggar hjärtskärande. Hildas hjärta nästan stannar när hon kikar framför Vortex.

Framför dem, på marken, sitter Evelina halvsittandes mot en sten med blodigt sår i pannan och slutna ögon.