Flowers from 1970 - översättning

1.3

"... Jag kan inte berätta så mycket. Är det inte science fiction allmänbildning att om man berättar för mycket om framtiden till någon från det förflutna kommer framtiden att ändras?" Berättade George för Dream.

"Jag antar att du har rätt." Suckade Dream. "Jag vet i alla fall att jag flyttar ut då du bor här nu".

"Så vem är Sap?" Frågade George.

"Min vän. Vi kallar honom för Sapnap och jag antar att du har hans telefon, men jag vet inte hur den har lyckats hamna där i mitt hus."

"Seriöst? Det är vad du undrar över? Inte om hela delen med att prata med någon från en annan tid?" Nämner George.

"Självklart är jag också det." George kunde nästan höra Dreams himlande med ögonen, "Så hur gammal är du?"

"24." George visste inte varför han berättade det här för en främling, men hans ensamhet och desperat gick över honom.

"Jag är 21." Svarade Dream utan någon tveksamhet och George antog bara att han var en självsäker person.

"Vad jobbar du med?" George lät sin nyfikenhet ersätta hans ångest över den magiska telefonen.

Dream skrockade, "Jag tränar baseboll för små barn. Jag älskar baseboll. Du?"

"Om jag gillar baseboll? Eller vad jag jobbar med?"

"Hm, varför inte svara på båda. Jag har tid."

"George la sig ner på sängen och kollade upp i taket, "Jag är inte så inne i sport. Sen så programmerar jag video spel för datorer som jobb."

"Vad är det för typ av jobb?"

George log, "Jag glömde bort att du förmodligen inte vet vad det är ännu."

"Ja, hallå?! Jag är ju i dåtiden." Skämtade Dream.

George skrattade, "Jag måste nog gå nu, jag borde sova."

"Bu." Sa Dream i telefonen.

Hur roligt det än var att prata med Dream började det bli sent och han hade ett projekt att göra klart.

"Hejdå, fel nummer." Dream sa hejdå.

"Hejdå gamle man."

"Hallå! Jag är inte gammal än." Dream skrattade innan han la på.