Vi lever under samma himmel. Jag vill glömma allt vi gjorde, men det är lättare sagt än gjort.
Vi går på samma mark. Jag hoppas glömma allt roligt vi gjorde, men minnen upprepas på gång och gång.
Vi går i samma spår. Jag vill sluta tänka på dig, men kan inte sluta.
Vi sitter på samma bänk. Jag vill spola bak och uppleva allt igen, men har ingen tidsmaskin.
Jag önskar att jag hade en tidsmaskin. Men jag är inte uppfinnar Jocke.
Jag önskar jag visste vad som gick fel, med vår vänskap.
Jag önskar jag är tillräckligt modig, så jag kan fråga dig face to face anledningen varför vänskapen gick fel.
Vi gled isär.
Trodde att vi kunde hålla ihop för alltid.
Men, nej.
Snart ett år sen.
För många minnen.
För hårt.
Avundsjukan växer.
Försvinner inte.
Varför hon, och inte jag?
Skärp dig!
Rät på ryggen och gå vidare.
Går vidare.
Faller igen.
Går igenom det jag gick igenom för ett år sen.
För hårt.
Inga bra minnen.
Stora, tunga klumpen i magen förvinner.
Allting bra igen.
Nästan.
