Bianca Lindh börjar andra terminen i åttan. Hon är rätt så reserverad men omtyckt av många. En dag möter hon en av dom populära, en i nian, en "fu*k boy" enligt vissa på ett oväntat ställe.
Familjedrama, humor, kärlek, hat och mycket mer...
(Inte...
Mamma ropade för tredje gången nu. Första gången skrek hon för att väcka mig vilket hon definitivt lyckades med, andra gången ropade hon inte skrikandes eftersom att det inte behövdes, då behövde hon bara att jag skulle göra mig iordning för frukosten. När monstret som jag förvandlas till på morgonen med släpande fötter och rufsigt hår inte kommer ut till vardagsrummet så ropar hon en tredje gång, skrikandes.
Jag ställde mig motvilligt upp och satte på mig ett par pyjamasbyxor eftersom att jag bara sov i t-shirts och trosor. Jag gick ut ur mitt rum till den lilla "korridoren" som ledde till mitt rum, Algots rum ett av badrummen.
Vid matbordet sitter mamma, pappa och Algot och äter frukost.
"Min lilla Törnrosa" säger mamma och pappa skrattar.
Algot sitter och håller på med mobilen och när jag sätter mig ner bredvid tittar han snabbt upp.
"Fint hår" säger han med ett stort flin.
Jag slår honom lätt på axeln och tar en macka och ett glas juice.
———————————————————
Deze afbeelding leeft onze inhoudsrichtlijnen niet na. Verwijder de afbeelding of upload een andere om verder te gaan met publiceren.
(Biancas outfit)
"Förstår du vad orättvist, jag börjar 09:00 och du börjar 11:00?!*
Algot flinar bara och går in på sitt rum. Jag håller på att ta på mig skorna när när jag blir avbruten av pappa.
*Ha en bra dag nu och ring sen när du är påväg hem."
Jag nickar och kramar honom. Jag valde att ta trapporna istället för hissen då mina träningar skulle börja snart och jag inte hade gjort något mer än att äta mat och åka snowboard under lovet, inte för att det magiskt skulle ge mig "superkondition". Jag gick ner för dom 6 våningarna och sedan ut genom porten. Gatorna hölls vita av ett tunt lager snö som kämpade för att vara kvar.
———————————————————
När jag kom till skolan möttes jag av en väldigt glad Zainab.
"Du förstår nog inte hur glad jag är att det inte blev distans!" Säger hon med ett lättat utryck.
"Hoppas bara att det inte blir" säger jag skrattandes och Zainab ger mig en "döds blick".
"Tyssssst! vi kan inte tänka så. Vi borde gå nu för att Magnus öppnar alltid dörren lite tidigt."
=============================
Heeeeejjjj! Första kapitlet, vad tycker ni?? Jag är inte helt nöjd men tycker att det blev okej:) Detta blev ganska kort men dom andra blir längre
Vad tycker ni om att jag la in en bild på outfiten, om ni gilla det vill ni i såna fall också ha t.ex en bild på Zainabs...?
