Boom Bay

Kapitel 5

När bussen rullade på som bäst ute i den heta öknen tog det plötsligt stopp. Motorn puttrade till lite och sen stannade den. Michael såg sig omkring men ingenting verkade konstigt förutom, ja, att bussen stannade och att passagerarna fick panik.
Michael reste sig upp och gick ut ur bussen med föraren och de två rökande männen och tittade på motorn. Det var ett hål i kylarvätsketanken ända ner rakt igenom bilen så att allt läckte ut på marken under den.
Busschaffören svor på arabiska och de två männen tittade på varandra. Då såg Michael någonting som rörde sig bakom en stor sten jämte bussen.
"Ummm... Vad är det där?", frågade han busschaffören.
"قمصرصحسةذرض.", skrek han ut över hela öknen. "Rabberi, dey ar going to Rabb us."
De två männen drog fram varsin polisbricka och en pistol. De siktade mot stenen och skrek lite till på arabiska.
Det gick en minut. Två minuter. Fem minuter. Tio minuter. Inget hände. Tillslut gick en av männen runt stenen och såg... Ingenting. Han kom tillbaka till bussen, pratade lite med sin kollega och sedan sade de båda i kör:
"Misteer Baj, du er for alltid banlyst från sadi arabia! Du suger!"
Sedan hoppade alla in i bussen och låste dörrarna, utan Michael.

Då var det bara att börja gå. Det var ca en timme i buss kvar så kanske åtta timmar till fots. Han började dystert gå efter bussen. Gick sakta frammåt. Om han inte lyckades komma på något sätt att ta sig fram snabbare på skulle alla vakterna ha hunnit bli utstationerade och banken, 100% säker.

Två timmar hade gått. Michael började undra om det var värt det att fortsätta gå, eller om han skulle vända om och spara ett par timmar.
Just när han tänkte sina dystra tankar hörde han ett ljud långt bort bakom honom. Han vände sig om och tittade bort mot horrisonten. Långt där borta såg han en liten gul prick som susade fram mot honom. Som en liten, gul, bil...