Stuck in the moment (pausad)

Kapitel 10 ~ Distance

~~~~~~~Angi's POV~~~~~~~

Jag fortsatte springa, jag ville bara bort..bort från dom bort från allt jag orkade inte med dem det ska alltid handla Victoria om hon blir ledsen ska alla bry sig men inge brydde sig om mig! och så blir hon helt random ihop med min crush och hon ska tydligen föreställa min bästa vän jag hatar henne!! jag föll ner på knä och börja gråta. jag hade alltid varit en överkänslig person och det vet hon, jag undrar om de skulle bry sig om jag dog? Nej det skulle det nog inte. plötsligt hörde jag en gren knäckas och jag såg mig omkring för första gången "Hallå?" Sa jag och jag kände mig bara dum när jag satt där så jag ställde mig upp och sa något jag inte skulle sagt något som fick min värld att vända något som jag skulle ångra för resten av mitt liv, men jag vet inte om jag hinner ångra vad jag hade sagt. jag såg det eller den, allt jag kunde göra var att skrika och hoppas att någon skulle hjälpa mig få bort den där varelsen från mig "hjälp" viska jag innan..

~~~~~~Jessicas POV~~~~~~

Jag öppna mina ögon och höjde huvudet snabbt, jag kolla de mig omkring vi var långt ifrån stället där jag träffa Hunter hur långt visste jag inte. Jag ställde mig upp, bakom mig täckte en stor klippa min utsikt jag började klättra på Klippan men jag hade aldrig varit så bra på att klättra så jag föll efter bara två steg, jag försökts ropa på Hunter istället "Hunter" ropa jag och min röst eka mot klipp väggen jag hörde för steg och kolla upp där stod Hunter och låtsades som om han var en super hjälte jag skulle precis säga något när jag hörde någon skrika så högt att jag hoppa till "D..det är Angi" sa jag till Hunter, jag börja springa med Hunter bakom mig han kom snabbt ikapp mig och han kolla på mig medan jag lät tårarna rinna ner för kinderna "tänk om.. om det är för sent.." viska jag.