(Johannas perspektiv)
Jag kände mig träffad av alla blickar från Lollo, Andreas å dom... Jag kände hur Sam ryckte till min hand lite och drog den så att vi kom närmare mot varandra.
-Johanna, jag vet att vi inte känt varandra jätte länge men jag har haft starka känslor för dig väldigt länge.. "Säger han och kollar sakta ner.
-Jag med... " säger jag generat med ett leende på läpparna. Som svar ler han tillbaks och drar iväg mig mot bryggan. Vi satte oss längst ut i bryggan och kollade ut mot solnedgången. Han vänder blicken mjukt mot mig och skapar ögonkontakt. Sedan närmar han sig mot mig och när vi är väldigt nära läpp mot läpp hör jag bara ett plask och så är jag och Sam plötsligt nere i vattnet.
När jag vänder blicken upp mot bryggan står Anton Stephanie å dom andra där och skrattar. När jag vände blicken tillbaks till Sam är hans läppar strax vid mina och mina ögon spärras upp medan jag känner hans läppar komma emot mina.
(Stephanies Perspektiv)
Eftersom de andra redan var inne kanske det var bäst att vi andra också hoppa i? Tänkte jag ondskefullt och putta ner Anton i vattnet, han drog med mig och då tog jag tag i lollos handled och hon drog ner Andreas också, så det sluta med att alla var nere i vattnet. Anton kramade mig när vi var i vattnet och innan han släppte kramen kysste han mig.
Hans kristall blåa ögon lyste starkt i solnedgången😍.
|| Nästa dag ||
Jag satte på mig ett par tajta slitna jeans, En oddmolly kofta och mina låga nike air force. Hade utsläppt hår å som smink hade jag mascara och en svag eyeliner vinge.
Min mobil vibrerade till.
(Baae❤️ ~ Anton)
Baae❤️ : Kommer ni och hejar på oss på fotbollsturneringen idag elle? 😘
Jag : fotbollsturnering? 😘
Baae❤️ : Jaa 😘 Kom till fotbollsplanen, de börjar typ nu❤️
Vi knöt snabbt ihop våra skosnören och sprang ner till fotbollsplanen. Planen var väldigt stor och det var många lag. Vi satte oss på en bänk och tog fram lite fika vi hade packat med till matchen. Genom den stora klumpen med killar letar jag efter Anton och Andreas men ser dem inte.
Jag känner två armar som kramar om mig bakifrån och en haka som lutar sig mot min axel.
-Tja" Säger Anton och kysser mig lite snabbt.
-Heeehj.. " Svarar jag med leende efter att jag besvarat kyssen.
Andreas kramar om Lollo men han släpper taget när tränaren skriker att de ska komma. Anton håller kvar och man ser på hans blick hur han njuter av att träffa mig igen och få den kramen. Tränaren ropar igen.
-Vi ses sen dåååh, älskar dig "
-Älskar dig me" svarar jag och ger han en snabb puss.
-Lycka till på matchen nu, ni klarar det här" fortsätter jag. Han svarar med ett leende och springer vidare till sitt lag. Det är så sjukt varmt, solen lyser stark över oss och man känner värmen som strålar över ansiktet och axlarna. Matchen har börjat, Anton kollar nervöst emot mig men jag ler bara och gör en "👍", han ändrar plötsligt ansiktsuttrycket till en "taggat" min.
(Lollos perspektiv)
Andreas drar mjukt med fingrarna genom håret, han kollar mot mig och ler med sitt fina leende. Jag märker hur tjejerna i raden bakom oss stirrar och småviskar om att han är såå snygg å perfekt så jag vänder mig om och ger dom en sur blick och när jag vänt tillbaka till Andreas ser jag hur han skrattar åt mig och skickar en "luftpuss" åt mig.
De har gått runt 7 minuter och plötsligt skjuter Andreas mål.
Alla killar springer mot honom och "jublar"
-BRA ANDREAAAAS! Skriker jag och märker därefter alla blickar som räcker sig mot mig.. Jag skrattar till och sätter mig ner igen. Nu vare Anton som var nära målet med fotbollen som han dribblade fram. Stephanies blickar var uppspärrade och riktade mot Anton hela tiden.
(Stephanies perspektiv)
Plötsligt kommer ett gäng killar från andra laget och jag hinner inte se så mycket mer. Andra sekunden ser jag Anton som snubblar eller blir nerknuffad, helt enkelt snubblar, och ligger ner på gräset. Hans verkar ha väldigt ont och alla tränare och röda korset personaler springer fram till Anton. Jag ställer mig upp för att springa till honom men han är på andra sidan fotbollsplanen. Jag springer allt jag har och att se hans ansiktsuttryck får mina ögon att bli tårfyllda. När jag närmar mig honom greppar en vakt tag i min arm så jag inte kommer längre. Jag fäller en tår och försöker dra mig loss men de har redan börjar bära på Anton in till ambulansen. Vakten drar iväg mig till bänken där vi hade suttit innan. Lollo springer fram och kramar mig.
Jag kramar om henne hårt, jag är så orolig över Anton, jag hann inte ens prata med honom eller se vad som hände.. Vill ni ha skjuts till sjukhuset? Säger Antons mamma med en stressad röst. Jag nickar svagt medans jag torkar bort tårarna och springer iväg med henne mot deras bil. Andreas stannar kvar till matchen och Lollo följer med oss. Alla sitter helt tysta och glor ut genom fönstret.
När vi är framme skyndar vi oss till expeditionen och kommer in till ett vänterum. Efter ett tag kommer en gammal tjock dam med krulligt kort hår, små runda glasögon och sjukhuskläder.
-Mamma Kyldahl? Säger hon och korsar ihop händerna medans hon kollar runt i rummet. Antons mamma kliver upp ur soffan och ber mig och lollo följa med.
- Om ni följer den här korridoren, sväng vänster och sen går ni till rummet till höger, Rum 102. Säger hon med ett svagt leende och fixar till glasögonen. Vi följer korridoren och jag börjar se skylten "102". Jag börjar små springa och tar tag i handtaget när jag väl står framför dörren.
-Gå in först du, så får ni lite ensam tid, jag väntar här utanför" Säger Antons mamma med snett leende och sätter sig sakta ner på bänken utanför. Jag ler som svar och går försiktigt in.
Anton ligger ner på sjukhussängen och blundar svagt. Hans ögonlock öppnas sakta upp hur närmare jag kommer. Mitt leende blir större och större, jag böjer mig fram och kysser honom.
-Jag har saknat dig" Viskar jag och sätter mig i sängens kant.
-Jag har saknat dig me" Han ler och tar sin styrka han har kvar till att böja sig upp och ge mig en stor lång mysig kram. När han böjer sig fram för att kyssa mig öppnas dörren och båda backar snabbt ifrån, Antons mamma kommer in försiktigt.
-Förlåt om jag stör.."
-Nejnej ... Säger jag och småskrattar när jag kollar mot Anton. Hon går fram och kramar om honom och pratar med honom.
(Johannas perpektiv)
Brrrr brr" min mobil surrar till, sms från Stephanie.
-Vi sitter i bilen nu, de var inte nåt jätte farligt, han har ju ont oså men det går över❤️" // Stephanie
-Bra, då ses vi! ❤️" Skriver jag kort och trycker på skicka.
Kan inte vi dra till eran husbil Andreas, och fixa det lite mysigt med en film? Föreslår jag..
-Det blir ju bra! Kom så går vi och fixar det snabbt innan de kommer tillbaka!" Svarar Andreas och skyndar sig mot husbilen. Nu har vi lagt fram massor av kuddar, filtar, chips, godis å så har vi tänt några ljus runt omkring. Jag hör att någon knackar på dörren. Vi öppnar och där står Stephanie, Anton och Lollo. Deras ögon spärras upp när de ser vad vi fixat.
-haha ni är så gulliga" säger Stephanie medans hon småskrattar och kramar om oss. Anton kryper ner under en filt och lägger en skål med chips på knät.
-Vad väntar ni på? säger Anton medans chipsen i hans mun knaprar runt. Alla små skrattar och sätter sig framför tvn bland filtarna. Stephanie lägger sig bredvid honom med huvet på hans axel och hans arm är runt hennes midja. Jag kryper ner i Sam's famn och känner en svag puss komma emot mitt huvud. När vi är vid filmens slut sitter alla och gråter, förutom killarna, de sitter och kramar om oss. Stephanie får gråta ensam för Anton har redan somnat...😶 När filmen är slut somnar alla vid sitt par, Sams armar kramar om runt min midja. Jag känner tryggheten och mina ögonlock blir tyngre och tyngre💤
ВЫ ЧИТАЕТЕ
Camping med killarna❤️
Любовные романыJag och Lollo är bor ensamma utan föräldrar i en husvagn och en kväll så träffar vi på drömkillarna Anton och Andreas.