Kapitel 3

18 3 0
                                    

Det är något som inte stämmer med detta. På lunchen går jag ut och tar en cigg medans jag ringer Karin. Nu börjar jag blir orolig på riktigt för hennes nummer går ej att nå fram till. Jag kolla alla sociala medier men användaren finns inte. Det är en liten by jag bor i så jag känner hennes syster Kajsa.
Efter jobbet ska jag ta reda på varför hon åkte till Spanien.
Klockan är 14:00 och jag ska snart börja att kolla på beställningarna till veckan.
Sebastian åker iväg med sin bil efter 15 och vi som är kvar får fixa stängningen.
När ja har dragit av mig den fula tröjan och kastat den i tvättkorgen på jobbet, känner jag att nu kan min kropp slappna av lite. Inte förens nu inser jag att hela tiden så har min kropp varit spänd.
Resan hem på cykeln känns som timmar.
När jag ser gården där mina föräldrar bor så svänger jag in och äter middag med de.
Jag vill berätta om det som hände på jobbet men det är så många andra som har saker att berätta. Familjen består utav 8syskon och de är yngre än mig alltså kräver mer uppmärksamhet.
Efter jag ätit så tackar jag för maten och går ner till mig. Hoppar i mina träningskläder och släpper ut mitt hår för att borsta igenom det.
När det är gjort så sätter jag upp det igen.
Jag andas ut så högt så att det känns som hela världen kan höra det.
Springandes i skogen över stubbar och mosa. När jag är upprörd älskar jag att springa rakt in i skogen där det inte finns någon väg, Mina ben börjar att jobba hårdare och hårdare.
Jag hör röster nedanför kullen som jag befinner mig på. Jag lägger mig på huk och ser 5 människor som står vid älg gropen som ingen använder längre. En älg grop var något man förr i tiden jag älgar med. Man grävde ett hål och i hållet var det pålar så älgen ramlade ner där och dog.
Jag ser att den längre av de som har en grön tröja på sig hoppar ner i gropen med tre påsar.
Nu kollar de andra runt. Precis som om att de kände att jag var där. Mitt hjärta slår så hårt så hjärtslagen ekar. In genom näsan och ut genom munnen tänker jag och gör andningsövningar.
Nu är killen med grönt klar så de drar upp honom med hjälp av en lina. Kan inte se vad för slags lina men den är praktisk. Den är liten som en Aladin choklad låda men sen är själva linan när den dras ut jätte lång. När han är uppe igen så drar de ihop den och kollar sig runt. Även platsen där de står. Det ligger en hink och en bärplockare. Jag tror det är en tjej för kan se glimten av brunt längre hår. När hon plockar upp bärplockarn. Vist killar kan också har långt hår så det var en omodern tanke utav mig.
De går vidare och ska låtsas se ut som bärplockare i Maj månad. Jag skrattar för mig själv. Vem som helst vet att det finns inget att plocka denna årstid på året.
Ska jag följa efter de eller ska jag gå ner och kolla i gropen. Jag vet hur man tar sig upp utan lina. För det är nämligen stora rötter på insidan av gropen. Träden runt om kring har så stora vackra rötter.
Ännu ett tecken på att de här människorna är inte här ifrån.
Ner för backen och mellan alla smala ekar smyger jag. Är rädd att de ska komma tillbaka. De kanske mördar mig på plats då!
Väl nere så klättrar jag ner i den där förbaskade gropen och tänker inte reflektera mer om jag ska eller inte.
Öppnar en påse försiktigt utan att de ska synas.
Simkort?
Det ligger minst 100 simkort i en kartong i denna påsen. Det är inte nya de är använda en del av de är använda så mycket så texten utav operatören är borta.
Jag stänger igen så det ser orört ut. Jag skulle haft handskar på mig så inte jag åker ditt för brott. Ångesten kommer emot mig.
Nu är det försent. Så jag öppnar den andra där är det kläder inte så intressant. Den tredje är det små mikrofoner och sladdar och öronsnäckor. Skumt ställa att förvara sådant här på.

Roman älskare.Onde histórias criam vida. Descubra agora