" Alexandras perspektiv "
Yrvaket öppnade jag mina trötta ögon när väckar-larmet ringde. Jag hittade först inte mobilen så irriterad och trött fick jag även ta och söka upp den. Inte bra start på morgonen.
När jag väl fann den så flummade jag med att försöka stänga av det också. Redan nu kände jag på mig att detta skulle bli en jobbig och dryg dag. Som så många andra.
Klockan var 07:15, alltså skulle skolan börja om ca 55 min. Snabbt klantade jag på mig mina svarta lite halvt slitna jeans, ett svart linne och min nya superman hoodie. Strumporna trädde jag också på mig. Sedan begav jag mig ner till hallen för att ta på mig skor och jacka.
Frukost? Det äter jag aldrig.. Bara ifall någon är hos mig eller så.
" Senare i skolan "
Med hörlurarna inpluggade i mina öron satt jag och trummade med mina fingrar mot den gula mappen som låg placerad i mitt knä.
Det var som att man försvann in i en helt annan värld. Där allt var drama fritt och allt var bra.. Det är den stora anledningen till att musik betyder så mycket för mig. För genom den så finner jag en väg ut från allt det jobbiga.
Allt det jobbiga som tar kål på mig inifrån.
Klockan närmade sig 08:10 Och det var dags för att ha matte.. Sån där rolig tisdags- matte.. första lektionen också.. Hjärnsläpp, WELCOME...
Jag satte mig ner vid min vanliga plats.. Längst ner i klassrummet till höger. Där satt jag bra, för där var det ingen som störde mig, eller det jag gjorde. Även ifall jag kanske inte gör så mycket ibland.
På något sätt har jag aldrig heller varit riktigt bekväm med att sitta så att jag har folk bakom mig. Vet inte varför det är så, det är bara så obekvämt.
Efter ett tag stiger han in i klassrummet, Oscar. Han sätter sig diagonalt framför mig på den vänstra sidan. Han tittar bak i klassrummet och ger Adam ett leende, han sitter framför mig så för en sekund trodde jag att Oscar log till mig.. In my dreams.. Lektionen började.
Och konstigt nog var det inte matte som stod på schemat för oss idag.
Klockan va ca 09:10 och det är dags för rast. Jag och min bästa kompis Sara bestämmer oss för att gå ut och hitta på något eftersom att vädret var mer än bra.
Väl där ute sitter vi vid gungorna och ser på medan Oscar, Viggo och några fler sparkar den relativt slitna fotbollen mellan sig. Oscars leende, kunde lätt, utan tvekan få Obama att falla för honom. För så fint var det.
" senare hemma "
Hemma själv som vanligt. Som alla andra dagar. Jag är alltid hemma själv, nästan. Men det är jag glad över för annars när någon är hemma så blir det alltid bråk.
Jag plockade upp den blåa boken från väskan och öppnade den. Sen skrev jag..
"9 Juni 2015
Idag har dagen varit ganska så lugn. Vi inledde sista mattelektionen för denna termin, eller mattelektion, snarare spellektion. Vi satt nämligen bara och spelade spel.
-
Det är även bara tre dagar kvar till sommarlov nu. Men även 3 dagar tills jag inte får se Oscar på 10 veckor.. Eller mer..
-
Han och jag var i samma grupp på en lek som vi hade på sv/so:n idag. Det var ganska stelt. Men man fick göra det bästa av situationen, och hålla truten.
-
Oscar,
Killen med ögonen starkare än midnattsmånens sken, killen som fått mig att falla till jordens inre kärna. Killen som fångade mitt hjärta när det var sekunder från att rasa samman"
