" Alexandras perspektiv "
Snart var den sista skoldagen avklarad. Denna dagen hade mest bestått av film och städning. Plus att vi spelade brännboll med småbarnen på slutet. Det var så himla härligt.
Oscar var så gullig med barnen. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Han hjälpte dem att slå och att visa hur man kastade ett bra kast, lekte med dem och lät dem göra volter med hans armar. Det fick mig att falla för honom om möjligt ennu mer.
Jag skulle kunna gissa på att jag koncentrerade mig 10000% mer på Oscar än vad jag gjorde på den förbannade bollen. That's Me... Är inte så förtjust i brännboll, vilket förmodligen är för att jag suger på att slå... Meeeeeeeen det vet alla redan...
Skoldagen var nu slut och det var dags att bege sig hemåt. Hemåt till min blåa bok som väntade på mig vid mitt skrivbord.
Bussresan hem gick ovanligt fort. Men det var förmodligen för att jag var så insatt i att lyssna på musik så att jag inte tänkte på något annat.
När jag kom innanför dörren så trampade jag av mig skorna och joggade in till mitt rum och mot mitt lilla slitna skrivbord.
Jag tog upp pennan och öppnade boken.
" 11 Juni 2015
Idag har det varit en ganska så lugn dag. Men även sista skoldagen för i år. Vilket känns helt stört. Allt har gått så himla fort nu på sista tiden.. Men jag tror att jag vet varför..
Vi har städat våra skåp och sett på film idag. Vi alla hade med oss fika, förutom Oscar. För han får bara äta fika och sånt på helger. Vilket är ganska typiskt för han missar alltid sånt.
Även har vi spelat brännboll med småbarnen. Och jag har fått upp ögonen ennu mer för Oscar genom det. Han var så himla gullig mot dem och lekte med dem, visade hur de skulle slå en bra boll och hur man slog med varje slagträ.
Jag dog inombords.
"För varje dag som går, faller jag bara mer och mer. Mina tankar flyger iväg som maskrosfrön, tänkandes på den killen. "
