"Alexandras perspektiv"
Idag var det fredag. Aka skolavslutning. Det skulle bli så skönt att få sommarlov samtidigt som det skulle bli så sjukt hemskt på något sätt. Att inte få träffa vännerna lika ofta, inte något att göra. Men mest av allt, inte få se Oscar.
Skrivandes i min blåa bok lyssnar jag på den relativt lugna, nästan deppiga musiken. Den går rakt in i hjärtat, och det blir lättare att skriva ner mer känslor/känslomässigt. Det ger lite mer inlevelse vill säga.
" 12 Juni 2015
Idag är det skolavslutning. Det ska bli både kul och inte. Det beror på hur man ser på det helt enkelt.. Att slippa självaste skolan är inget problem men att inte få träffa vännerna, och Oscar.... Det gillar inte jag. "
" Alex, vi måste åka nu" ropar mamma från nedervåningen. Jag tittar på mig själv lite snabbt i spegeln innan jag går ner.
Jag har på mig en ljusblå klänning som går ner till knäna, utan axelband. Ett par vita ballerinaskor, mitt halsband som består av en silverkedja med en halvmåne och en tunn stickad ganska kort vit kofta.
Mitt hår är utsläppt, lite vågigt eftersom jag har sovit med flätor inatt. Och på det så har jag en blomkrans med blåa och vita blommor.
Min sminkning är lätt, endast lite foundation/concealer och mascara.
Mamma gav mig ett varmt leende när jag kom ner och vinkade sedan ut mig i hallen så hon fick ta en bild.
Väl vid skolan så samlades vi alla utanför klassvis. Alla fick stå med en person från sin klass. Och såklart så skulle vi ju stå kille-tjej.
" Jesper och Celine kan ställa sig där " sa våran handledare och pekade mot en plats bakom Zac och Sandra.
Nervositeten växte inom mig. Tänk om jag skulle gå bredvid Oscar? Äh det är nog ingen risk.
" Ehm, Oscar och Alex kan ställa sig bakom Jesper och Celine "
Mitt hjärta stannade, skämtade han eller? Shit jag kommer att dö.
Oscar gick glatt mot mig och jag stod helt förstelnad. Han log mot mig och drog bort mig mot ledet.
Jag log försiktigt tillbaka. Lovar att jag såg ut som världens fån.
" Va fin du är " sa han med ett varmt leende lekandes på läpparna. Mitt hjärta slog ett extra slag.
" Ehm, tack detsamma " mumlade jag och försökte att dölja rodnaden som låg över mina kinder.
Han avfyrade ennu ett leende mot mig och såg in i mina ögon. Just där, där ville jag stå i all framtid.
" Efter avslutnings ceremonin "
Jag gick lugnt tillbaka mot skolan där vi alla skulle mötas upp och fika. Jag hörde att någon sa något bakom mig, med bestämde att inte bry mig så mycket om det. Det ända jag kunde tänka på var Oscar.
" Alexandra " jag vände mig om och möttes av de fina blå-gröna ögonen som jag fallit pladask för. Han tog tag i min hand och jag såg förskräckt ner på våra sammanflätade fingrar. Sedan öppnade han återigen sin mun.
" Vi måste ses i sommar " sedan lutade han sig fram och gav mig en lätt kyss på kinden innan han gick iväg. Och där stod jag. Helt borta i en annan värld.
" Saker förändras, ibland till både bra och dåliga saker. Men du får allt att förändras på det bästa sättet "
