Kap 5. En del

263 23 2
                                        

Jag nickade hövligt till den mångrå alphan och han satt sig ner framför mig och tittade undrande på mig.
" vad är ditt namn människo barn?"
Frågde han.
"Jag är Lupusa" sa jag försiktigt.
Han spännde ögonen i mig och lutade sig frammåt.
"Det betyder varg på latin?!"
"Ja" sa jag korthugget. Han vände sig mot de andra vargarna och ropade (ylade)
" vargflickan har kommit!"
Jag förstog ingenting jag bara tittade medans alla andra vargar ylade till svar. Jag vände mig till alphan som satt bredvid mig och frågade
" vad är en vargflicka?"
Han tittade häpet på mig med huvudet på sned.
" vet du inte?"
Jag ryckte på axlarna och tänkte att de är ingen ide att åka till mormor eller fara hem. Utan jag bestämmde mig för att stanna kvar i flocken. Han log mot mig och nickade att jag kunde gå. Jag gick tillbaka till lyan och möttes av de tre pigga vargungarna, först nu märkte jag att en av ungarna saknade ett öga. Jag lyfte upp valpen och började paja den, den pälls var så mjuk, just den här valpen var speciel. De var inte att den bara hadde ett öga utan, jag kännde mig hel med den. Inga bitar fattades i mig, alla var på platts. Valpen var som en del av mig. Två timmar senare kom honan hem med föda åt henne och mig. Honan petade fram en rå köttbit och tittade hoppfullt på mig. Jag tog osäkert tag i köttbiten och tog en tugga. Jag blev förvånad över hur gott det var. Jag svalde och tittade medans honan åt, tillslut så frågade jag
" vad heter du?" Hon tittade upp på mig mellan tuggan och svarade
" Amelia"
Jag log och fortsatte att äta tills jag hörde två hagel skott och jag såg genom hålet att vargar föll till marken.

Wolfgirl (book 1)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora