När vi var i hennes lya som var säkert två gånger större än Amilias var. Jag satt mig på golvet och var otroligt nyfiken på vad hon skulle säga. Hon satt sig några centimeter på från mitt ansikte. Hon var på väg att säga något men häjdade sig i sista sekunden och sträkte sig efter en gammal trälåda och räkte den till mig. Jag tog emot den, hon nickade åt mig att öppna den. Jag öppnade lådan försiktigt och tittade häpet på vad som fanns inne i den, en bok, jag tittade på henne med en sned blick och frågade
" Det här var jätte snällt, men jag kan inte läsa. Jag har inte änns börjat skolan." Hon skrattade och sa
"Bara öppna den så ser du"
Jag öppnade boken försiktigt. Jag förstog ingenting. De var som om min hjärna översatte texten, jag förstog allting, vartenda ord. Hon tittade stolt på mig när hon såg min min. Hon satt och tittade på mig i några minuter tills hon sa
" du kan gå till din lya och fortsätta läsa på den" jag lyfte blicken från boken och tittade undrande på henne.
" jag har ingen lya?" Sa jag undrade. Hon tittade hoppfullt på mig och drog mig med henne. Hon stannade frammför ett ganska stort hål. Jag tittade överraskat på henne och gick ner i hålet som var varmt och mysikt. Hon tittade nöjt på mig och sa
" jag ska ge dig några timmar att läsa igenom boken" jag nickade till svar och satt mig mitt i lyan som jag kunde sitta rak i. Jag slog upp sidan jag var på och fortsatte att läsa. Jag läste tills det stog om hur man kunde förvandlade sig till en varg och tillbaka. Man behövde bara säga några ord och så plöttsligt kände jag hur jag kunde höra allting bättre, jag tittade ner och jag såg mina fötter, nej det var inga fötter, det var tassar?
ESTÁS LEYENDO
Wolfgirl (book 1)
Hombres Lobowolfgirl är en bok som handlar om en tjej vilkens föräldrar dör.