Ny story nuuu!!!
Den skiljer sig lite från andra storys som jag har skrivit på flera olika sätt men jag hoppas ändå att ni ska tycka om den. Bland annat är handlingen kanske lite mer osannolik och det kretsar främst runt Alex och hennes perspektiv. Den här första delen är lite kortare och som en slags inledning men dom blir ganska mycket längre sen💓
Totalt fem delar!!💕
——————————————————————————
Tisdag, polishuset (17:45)
"Hejdå Alex!" Säger Josef och knackar lite på dörren till hennes kontor när han går förbi.
"Hejdå Josef!" Svarar hon snabbt. Men han går inte. Hon ser i ögonvrån hur han backar tillbaka.
"Förresten. Har jag gjort något eller?" Frågar han och ställer sig lutad mot dörröppningen. Hon tar av sina glasögon och ler lite.
"Inte vad jag vet." Svarar hon och rynkar på ögonbrynen.
"Har du det?" Lägger hon till med ett flin. Han himlar med ögonen.
"Tyckte du var lite off mot mig? Men okej." Svarar han, höjer händerna avväpnande i luften och skakar på huvudet med ett skratt.
"Du är känsligare än vad man tror när man lär känna dig." Säger hon och sätter på glasögonen igen.
"Käften." Svarar han bara och flämtar.
"Ses imorgon!" Ropar hon glatt efter honom när han går. Hon vet att han bara säger så för att hon inte ville dricka kaffe med honom förut, hon hade helt enkelt inte tid.
Alex sitter kvar en stund till och jobbar klart. Hon har ändå ingenting att göra hemma. Men efter en tag har hon inget kvar att göra på jobbet heller, hon måste ju jobba imorgon också. Hon plockar ihop sina saker och tankarna drar iväg till Josef. Deras relation är så självklar, hon har aldrig varit så som hon är med Josef med någon annan. Men det spelar ingen roll. Det är bra som det är mellan dom, det får inte förändras.
Alex lägenhet (19:05)
När Alex kommer hem fyller hon direkt upp ett litet glas vin. Egentligen brukar hon inte dricka alkohol överhuvudtaget på vardagarna men nu tog hon bara en liten skvätt. Det är ju inte så farligt. Hon har känt sig lite spänd idag. Men nu kan hon andas ut en stund och gå ut på balkongen. Det är ganska svalt ute för att vara sen augusti så hon får gå tillbaka in och hämta en kofta. Då passar hon även på att ta med sig sina cigarretter. Hon röker inte ofta, hon tycker inte om det egentligen. Men idag känns det rätt. Hon tänder en cigg, tar sitt vinglas och lutar sig lätt över balkongräcket. Tar ett djupt andetag, slappnar av. Hon låter hjärnan få vila en stund. Det är så skönt att få koppla bort allt annat, iallafall ett tag.
Efter en stunds tystnad tycker hon att det låter som att det plingar på dörren. Eller hörde hon fel? Hon står ju på balkongen så det kan lika gärna ha varit utifrån. Men så plingar det igen. Hon släcker cigaretten och ställer ner vinglaset på balkongbordet innan hon går in. När hon tittar ut genom nyckelhålet står en tjej där. Hon är tonåring, kanske lite äldre. Vem är det? Någonting hugger till i hennes bröst. En dålig magkänsla kommer som ett skott. Hon ser liksom bekant ut. Alex harklar sig, ser sig snabbt i spegeln och öppnar. Tjejen kollar på henne med stora, uppspärrade ögon.
"Hej." Säger Alex svagt, försöker pressa fram ett vänligt leende för att minska spänningen i luften mellan dom.
"Hej." Svarar hon kort.
"Mamma." Lägger hon till. Alex hjärta hoppar över ett slag och det känns som att taket faller in över henne. Det kan inte vara sant.
