Jolex - Den ofrivilliga kärleken

Kapitel 5-Någotting mellan er

Vad vill du?" sa Alex tyst. Josef svalde hårt, han tittade bort sedan tillbaka på Alex. "Det var inget kom så går vi, det är kallt" sa Josef och Alex gav sig. Hon nickade sakta och de gick sida vid sida hem till Alex. "Tack för ikväll" sa Josef och log. "Tack själv" sa Alex och log brett. Josef lutade sig fram och gav Alex en kram. Hon höll runt hans midja. De släppte kramen "Hejdå" sa Alex och gick mot sin port. "Hejdå" sa Josef och log, hon log tillbaka och gick in. Josef vände sig om och började gå hem. Det var ju faktiskt bara torsdag och de skulle in och jobba en stund på fredagen. Alex tankar snurrade kring händelsen, vad fan hände precis? Hon skakade av sig tankarna och gjorde sig iordning för att gå och lägga sig. Alex ställde alarmet på halv åtta, de skulle samlas vid halv tio dagen efter så det var gott om tid. Dagen efter så klampade en sliten Josef in på kontoret vid kvart över nio, han hängde av sig sina saker på sin plats och hälsade på Aida. Han sneglade ut i korridoren och såg att Alex satt på sitt kontor. 

Han började gå ditåt men stannade på vägen och knackade på Martins fönster. Martin vinkade glatt och det gjorde Josef också. Han fortsatte en bit framåt och knackade försiktigt på Alexs dörr, "kom in" hörde man att Alex skrek inifrån kontoret. Josef öppnade dörren och Alexs kände direkt hur ett leende flög över hennes läppar när hon såg att det var Josef. "Godmorgon" sa Josef och log. "Ja du, godmorgon på dig med" sa Alex och skrattade. "Trött eller?" fortsatte Alex och Josef nickade samtidigt som han satte sig ned. . "Ja fyfan, asså klockan var bara tolv när vi gick men innan man var hemma och kunde sova så hade det ändå gått ett tag" sa Josef. "Var det något särskilt eller?" frågade Alex nyfiket.  "Asså jag undrade bara om du skulle vilja komma hem på middag ikväll? Eller du kanske redan har planer?" frågade Josef och Alex skakade på huvudet. "Nejdå, jag har inga planer, det hade varit super mysigt" sa Alex och log ännu större. 

Josef nickade och log han också, i båda huvuden spelades händelsen från igår upp, gång på gång. Hur nära de hade varit på att kyssa varandra. Båda satt tyst med det var som om deras blickar talade, Alex kände hur hennes puls ökade och att det blev varmare och varmare. En knackning hördes på dörren, vilket fick Alex och Josef att tappa ögonkontakten. Alex ögon drogs istället till dörren som öppnades och Steinar kom insmygande. "Tjena Steinar" sa Josef. "Hej Josef" sa Steinar och log. "Ska vi samlas snart eller, alla är på plats." sa Steinar och Alex nickade. "Vi kan faktiskt samlas nu om vi vill" sa Alex. "Jag ska bara springa och hämta en mugg kaffe, någon av er som vill ha något?" frågade Josef. "Ta en kopp till mig med" sa Alex. "Jag har redan men tack ändå" sa Steinar och log. 

"Vill du något?" frågade Alex samtidigt som hon reste sig från stolen och började gå mot dörren. "Jag åker inte till Oslo förrän imorgon bitti, jag undrade bara om du ville ta något att äta" sa Steinar och samtidigt som Alex öppnade dörren. Hon vred huvudet så att hon tittade på Steinar. "Asså det hade varit jättetrevligt Steinar men jag ska till Josef ikväll" sa Alex och log. Steinar nickade samtidigt som de gick ut från Alex kontor och in till mötesrummet. De gick till mötesrummet och gick bara igenom allting från början till slut för att de skulle kunna skriva sina rapporter så bra som möjligt på måndag. 

Ett par timmar gick förbi och Alex passade på att börja på sin rapport, även resterande gruppen satt kvar en stund och jobbade. Josef satt för en gång skull helt inne i sin rapport och jobbade bra när någon kom och knackade honom på axeln, det var Steinar. Josef tog ur sina hörlurar och tittade upp på Steinar. Steinar nickade och bad honom att följa med ut till köket. "Du Josef...är det någonting mellan dig och Alex?" viskade Steinar. "Eeeeh.. nej...." sa Josef och rynkade på pannan. "Vad menar du?" fortsatte Josef och korsade sina armar. "Nej, jag tänkte mer att du var hos henne igår och nu ska hon till dig idag" sa Steinar. Josef skakade bara på huvudet. "Alex är en av mina närmsta kollegor och en av mina vänner. Det är inget mellan oss" sa Josef och Steinar nickade. Josef gick tillbaka till sitt skrivbord och jobbade på rapporten.