Jag är inte bög

Kapitel 13

Franks perspektiv:

- Fast jag vet inte om det betydde något. Svarar jag och vänder mig om med tårar på kinderna och det fulaste jävla leendet man kan ha.

- Men ändå, omg Frank, du har tjatat om honom i flera månader. Säger hon och skuttar av glädje framför mig.

- Jag vet omg. Svarar jag och bara står där som en idiot med munnen öppen.

- Ska vi dra? Hem till mig alltså? Säger Alice och börjar dra i mig.

- Ja visst. Men flaken börjar åka klockan fyra. Så jag måste hem och göra mig i ordning. Svarade jag och började gå.

Herregud Frank, sommarlov, vad ska jag göra? Det började iallafall underbart. En otroligt romantisk kyss av Adam. Nästa vecka börjar jag jobba på donken. Jag jobbar i tre veckor. Sen ska jag iväg till Öland i en vecka med Alice. Sen efter den veckan är det pride i Stockholm. Och sen är det mest efterlängtade helgen i hela mitt liv. Katy Perrys konsert i Sverige. Omg och jag ska gå på den. 

- Alice du vet när jag ska på Katy Perry konserten? Frågar jag.

- Ja, du behöver inte trycka upp det i ansiktet på mig. Svarar hon och surar. 

- Katys syster kommer att dela ut backstage pass till folk med bäst kostymer. Så ska jag ha outfiten hon hade i Firework videon eller ha någon av outfitsen från This is how we do videon? Frågar jag och börjar drömma mig bort.

- Du borde ha en outfit från This is how we do. Du vet den när hon sitter på pingis bordet? Den. Säger hon.

- Omg ja den är bra. Ska tänka på det. Eller så kan jag klä ut mig till Beth från Last fridag night. Säger jag när vi kliver in på uppfarten till Alice hus.

- Ja det är också en bra idé. Säger hon och sätter in nyckeln i nyckelhålet.

- Ska vi kolla upp det nu? Frågar hon när hon tar av sig sina klackskor. 

- Ja, omg jag är så peppad! Svarar jag och springer upp för trapporna in på hennes rum.

Adams perspektiv:

- Hej Adam, vem var din kompis där borta? Frågar mamma när jag gått fram till min kusin och henne som står och pratar.

- Äh det var ingen, bara en kompis från ungdomskvällen. Säger jag samtidigt som jag känner hur mina kinder nästan brinner upp. 

- Okej, men du, vi måste vara hemma hos Emma klockan sex ikväll för då ska vi äta där. Säger hon och kramar om min kusin Emma och klappar mig på huvudet.

- Jag måste kila iväg nu, hejdå. Säger hon och börjar gå mot bilen.

- Hej Adam, det var längesen. Säger hon och kramar om mig.

- Ja det var det verkligen. Säger och försöker bli av med mina röda kinder.

- Jag vet vem du pratade med, jag vet varför också. Säger hon tyst och kollar in i mina ögon. 

- Jaha, varför?

- Du pratade med Frank för att du är kär i honom, han har tjatat i flera månader om en kille som heter Adam, jag såg även att ni kysstes innan du kom hit, jag distraherade din mamma. Säger hon och kramar mig.

- Du får aldrig säga det till någon, okej? Säger jag och får tårar i ögonen över att jag behöver säga det.

- Jag lovar. Säger hon och släpper mig för att kunna gå till sina vänner. 

Jag börjar gå tillbaka mot Elsa som står där uppe på berget. Varför ska jag inte veta för? Åhhg. Men jag har aldrig vart med en tjej, jag aldrig vart med en kille, killar är snygga, tjejer är okej. Men... Jag vet inte längre. Jag måste sluta tänka på det. Tänk på allt skoj jag ska ha på sommarlovet istället. Nästa vecka ska jag börja jobba på donken och tre veckor framför. Det blir bra med tanke på att veckan efter det ska jag till Öland och kampa med Elsa. En tågresa uppskattas alltid. Sen då. Juste då ska jag på Katy Perry konserten. Själv. Så jävla underbart. Katys syster ska ju dela ut backstage pass till folk i publiken med grymma outfits. Det är så najs. Jag kan inte bestämma mig vad jag ska klä ut mig till, en pepparkaka från California Gurls eller om jag ska gå som Beth från Last friday night. Men mitt sommarlov kommer bli grymt.

- Fan vad jag fick vänta på ditt sär. Säger Elsa när jag kommer fram. 

- Men chilla Elsa. Va inte så arg. Svarar jag och vi börjar gå tillbaka mot busshållsplatsen.

- Nå hur gick det med Frank då? Frågar hon och börja rota efter sitt busskort. 

- Jo det gick väl bra antar jag. Svarar jag och känner hur jag blir pirrig i hela kroppen och känner hur ansiktet blir som en levande tändsticka.

- Vadå bra? Vad sa du? Vad gjorde du? Frågar hon och blir allt mer irriterad för att hon inte kan hitta sitt busskort. 

- Ja men vi pratade och sen sa han att han gillar mig väldigt mycket. Jag sa på skämt att jag också gillar mig väldigt mycket. Sen sa jag att jag också gillar honom men att det aldrig skulle gå för tänk om jag inte  är bög eller bi eller vad som helst. Jag vill inte såra honom om det skulle vara så. Sen blev han ledsen och sa att han inte skulle bli sårad. Men då sa jag att det kommer han visst bli. Sen kollade han upp mina ögon och... kysste mig. Säger jag och kollar ner i marken.

- Aitz Adam. Vad gjorde du då? Frågar hon och skiner upp.

- Jag... kysste honom tillbaka. Sen gick jag. Svarar jag.

- O m g, varför är ni inte bara tillsammans? Frågar och slår till mig.

- Fan vet jag. Svarar jag.

Sen kom bussen och vi klev på och satte oss i tystnad bredvid varandra.

- Det är ingen hemma hos mig. Sa jag för att bryta tystnaden.

- Najs, vi drar hem till dig. Sa hon bara och sen var det tyst hela vägen.

**

- WE CAN DANCE UNTIL WE DIE, YOU AND I WILL BE YOUNG FOREVER, YOU MAKE ME FEEL LIKE IM LIVING A TEENAGE DREAM THE WAY YOU TURN ME ON. Skrik-sjunger vi när vi har satt på musik. Det är Katy Perry med Teenage dream.

- Men Adam. Säger hon och skruvar ner musiken. Hur vill du ha det, för jag pallar inte, alltså jag bryr mig inte om du är homo, bi, straight osv så länge du är glad är jag nöjd.

- Jo alltså visst jag förstår dig. Det är frustrerande för mig också. Men ärligt talat vet jag inte med tanke på att jag varken har vart med en tjej eller en kille, så jag vet ju inte. Men jag tror.. att om jag var tvungen att välja mellan en tjej jag har haft en crush på och Frank så skulle jag nog välja...

/

HEEEEEEEEEJ. Jag ville verkligen skriva ett kapitel. Jag är sååååååå kär in real life men det är en hemlis. Som ni märker så tjatar jag ganska mycket om Katy Perry och det är för att den kvinnan är min gud. Hon ska adoptera mig fast hon vet det inte än så shhhh. Nej men god bless 25th of october 1984 am I right? Nej men tack för att ni står ut med mig och hoppas ni gillade det här kapitlet. Vi hörs i nästa.

Kram

O.E