Happy ~ a.k fanfiction

Och vad vill du då?

Oh herre min gud, vart har jag varit? Jo, jag har varit utomlands, jag har varit med vänner, jag har varit på en helt annan account och skrivit en fanfiction om Felix Sandman från The Fooo Conspiracy. Men nu, nu är jag äntligen tillbaka, jag har uppstått från de döda och här är ett nytt kapitel.

-

När klockan började närma sig åtta hade mamma sms:at och bett mig att komma hem, jag suckade djupt. "Vad är det?", frågade William mig och jag vände blicken mot honom. "Jag måste hem nu", log jag svagt och han nickade. Han pausade Fifat och jag slängde min kontroll till honom innan jag ställde mig upp, lätt galopperade jag nerför trappan och ut till hallen. Lätt drog jag på mig mina skor och lade ner min mobil i fickan. Innan jag gick gav jag William en lätt kram och sedan började jag bege mig hemåt.

"Andrea!", ropade en familjär röst och jag vände mig hastigt om. "Nej, Anton, jag vill inte prata med dig", svarade jag honom och fortsatte att gå. Såklart följde han efter mig och jag stannade upp, "Varför följer du efter mig?", fräste jag argt mot honom och ett lätt flin prydde hans läppar. "Well, det kan bero på att jag typ bor i huset mittemot ditt", skrattade Anton och jag himlade med ögonen. "Nej, men seriöst vi behöver prata", sa han med en allvarlig ton i rösten och jag skakade på huvudet. "Vi har inget att prata om, du har Emma och ni verkar vara jättelyckliga", muttrade jag och vände mig om.

Anton greppade tag om min handled och stannade upp vilket även fick mig att stanna upp och han drog mig mot sig. Jag suckade och ryckte åt mig min hand och lade armarna i kors över bröstet, "Vad?", frågade jag kaxigt och försökte att inte kolla på honom. "Andrea, förlåt mig..", började han och jag fnös.

"Förlåt!? Förlåt?!", skrek jag och såg på honom. "Du bokstavligt talat playade mig, du lekte med mina kändiscrush-känslor och kallblodigt mördade de, jag känner ingenting för dig längre!", mer än det hann jag inte säga innan Anton pressade sina läppar mot mina för att få mig att vara tyst. Motvilligt besvarade jag hans kyss men när jag kom tillbaka till verkligheten och förstod vad jag höll på med drog jag ifrån, ett flitigt leende satt fastklistrat på hans läppar och jag suckade. "Godnatt", mumlade jag tyst och vände mig om innan jag gick in i huset.

Jag borstade tänderna, bytte om till ett par mjukisshorts från Hollister och ett linne från Aeropostale och efter det kröp jag ner under mitt täcke. Jag skrollade igenom Twitter, Instagram och kollade lite på youtube innan jag satte telefonen i laddaren, satte på 'Stör ej' och efter en kort stund somnade jag.