Drömmen om ett liv som vampyr

Chapter 4; Mystery

Jag vakande men den här gången var jag hemma i min egna säng, vad konstigt tänkte jag.. Kanske allt det där om att jag gick tillbaka dit var en dröm.

Nästa dag gick jag till skolan som vanligt, men det kändes som att ingen ville prata med mig. De var nog rädda att jag skulle bli ledsen om de nämnde mina föräldrar, det skulle jag nog troligen.

Redan efter första lektionen hade jag fått nog jag sprang ut på skolgården och var så förbannad, varför hände det hänt, de skulle ju komma hem till mig. Jag tog upp min cigg tändare och mitt ciggpack som jag hade bett min barndomskompis som var 18 år köpa åt mig.

Ciggen tändes snabbt och den lugnade mig ganska snabbt, den spred ett lugn i mig som gjorde så att min kropp blev okänslig.

Hela skoldagen var en kamp, jag kämpade mig genom varje lektion. Att sitta still och inte göra något var inte bra för det var då tankarna började flöda...

När skolklockan ringde sprang jag ut ur skolan hem, jag gick på en ganska ödeläggelsen stig som jag alltid brukade ta hem, eftersom det var en så bra genväg hem. Men att gå den här vägen idag kändes annorlunda, jag kände mig inte säker som jag brukar. Det kändes som att någon tittade på mig, min hjärtpuls började stiga och jag började springa.                                                                                                               Jag sprang och sprang, tillslut snubblade jag över en trädrot, jag greps av panik. Någon bakom mig kom gående, jag kunde till och med höra fotstegen.

Jag vände mitt huvud upp mot himlen, låt dom ta mig tänkte jag, det är inte värt det...  Mina ögon stängdes och jag förberedde mig för att ta mitt sista andetag.

Damon

Hon låg där på marken rädd, det såg ut som att hon visste att hon skulle dö. Hon såg så vacker ut när hon låg där med sina löv i håret, allt med henne är vackert. Men jag får inte jag kan inte älska henne, hon får inte se mitt mörker jag bär på, hon har redan för mycket att bära på i bagaget själv.

Jag böjde mig sakta ner och hörde hon andas, mina fingrar tog tag i hennes haka och vred hennes huvud mot mitt ansikte. Hon tittade på mig med sina stora fina bruna ögon.

Eleonor
-Damon?
Precis när jag sa det så var han borta, bara borta precis som att han teleporterade sig bort. Jag reste mig upp och tittade mig omkring ingen var där... Vad konstigt tänkte jag, vart kan han vara?

----------------------------------------------
Gilla och kommentera, vet inte om jag ska fortsätta, skriv vad ni tycker.