- Jag känner mig så jävla elak, säger jag med en djup suck och drar frustrerat handen genom det fluffiga ljusa håret.
- Det förstår jag, säger Omar som om det var den självklaraste saken i världen. Jag hade den senaste halvtimme suttit och berätta om mina problem för Omar. Dock så var det första han sa när jag hade pratat klart, att han visste att jag alltid har haft problem. Han hade alltså inte varit till nån vidare hjälp, men det kändes som om jag ändå behövde få prata av mig.
- Men om du nu känner dig så jävla elak, varför gjorde du då slut? Frågar han och kollar på mig som om jag vore helt dum i huvudet. Vilket det dock kändes som jag var.
- För det känns ännu mer elakt om jag går runt och har känslor för nån annan också, sa jag frustrerat.
- Felix, sa Omar.
- Va? Vadå Felix? Frågade jag undrandes.
- Du har känslor för Felix, säger han som om alla visste det.
- Har jag int.. Började jag men blev snabbt avbruten av Omar som fortsatte att påpeka att jag hade känslor för Felix. Men egentligen behöver han inte påpeka det. Jag ver redan att jag gillar Felix. Över allt annat.
/ Bara för att jag är så otroligt snäll så får ni ett kapitel:)
