Han var så vacker när han sov. Det perfekt formade ansiktet, dem tydliga käkbenen, hans ljus rosa fylliga läppar som var halvt öppna, hans vackra ögon som just nu var stänga, inramade av hans långa ögonfransar. Han var helt perfekt. Det spelar ingen roll om han sover eller om han är vaken, för han är fortfarande lika vacker.
Jag älskar dig, Oscar Molander.
/// Omg hon lever!:o Japp! Det gör jag faktiskt;) kort kapitel men ville skriva någonting, kommer förmodligen börja uppdatera igen:D
