Tårarna rinner ostoppbart ner för mina kinder denna kvällen. Smärtan från mitt brustna hjärta är hemsk, ens inte cigaretten får mig att bli lugn denna kväll. Jag kan inte glömma Axel, killen jag en gång var så förälskad i. Han finns liksom kvar i mina tankar även om jag så inte vill det. Även om ett och ett halvt år har gått sedan allt hände så finns han fortfarande kvar i min hjärna. Hur ska jag få ut honom ur min hjärna?
Jag står lutad mot husväggen och andas in röken från cigaretten som ligger placerad mellan mina läppar. Mörkret ligger över Stockholm och den mörkblåa, nästan svarta himlen är upplyst av en del vita pricka,stjärnor. Endel stjärnor är större och endel mindre, endel lyser starkare än andra och endel lyser svagare. Det är vackert, jag tror faktiskt att min bror är en utav de stjärnorna som lyser starkast. För han var en sån stark person. Ni tycker säkert det låter hel löjligt, men jag tror det. Han ser säkert ner på mig just nu, han kan inte vara stolt över mig. Inte det minsta. Jag menar jag står med tusentals tårar i ansiktet och med en cigarett mellan läpparna, helt förstörd , helt förkrossad.
Tårarna rinner ner för mina kinder samtidigt som jag drar in röken. Det gör så ont i hjärtat, både utav mitt spruckna hjärta och saknaden av min bror gör så ont. Jag vill bara ha honom vid min sida igen, kunna krama om honom och kunna prata med honom när mamma inte lyssnar på mig. Men det går inte längre.
Jag drar upp min mobil och får kisa utav det starka ljuset från mobilen. Jag drar ner ljusstyrkan så jag slipper kisa. Klockan visar 03.27. Att inte kunna sova är en vardag för mig. Alla tankar, all sorg och alla tårar håller mig vaken. Ännu ett sms från den okända snubben har rullat in.
okänd 02.15
Saknar din nakna kropp emot min, jag är hemma själv lust att komma över? ;)
Fortfarande har jag inte listat ut vem personen är, och det skrämmer mig. Han gör mig så obekväm, eller kanske det är en hon men den personen gör mig iallafall äcklad och obekväm.
Jag 02.29
Du äcklar mig
Du är jävligt korkad också, jag vet inte vem du är eller vart du bor? Hur hade du tänkt att jag skulle komma hem till dig?
okänd 02.31
Så du vill alltså komma hem till mig?
Jag 02.32
Nej inte direkt, jag vet ingenting om dig.
Okänd 02.33
Vi kör frågeleken
Jag 02.35
Mm visst
Egentligen vill jag inte sms denna okända snubbe, jag menar det kan vara vem som helst. En gammal gubbe, en 35 åring, en 17 åring eller vad som. Jag har ingen lust att lära känna denna person över huvudtaget. Men detta får mig på lite andra tankar, ett tag iallafall.
Okänd 02.36
Du börjar :)
Jag 02.36
Vem är du?
Okänd 02.37
En person du mycket väl känner
Egentligen vet jag allt om dig så denna lek var bara onödig
Men är snäll mot dig så ställer frågor ändå så du kan få ställa till mig
YOU ARE READING
Bara kom och håll om mig | F.S
FanfictionSamantha spårar. Hennes liv är kaos, inget får henne att må bra förutom hennes bästa vän, Oscar. Han är orsaken till hennes äkta leenden. Han ser henne inte som något objekt och han har hennes tillit. Men när han är iväg på turnéer med sitt kända po...