Bara kom och håll om mig | F.S

9

Pizzan är uppäten och fem magar ät mättade och belåtna. Vi sitter just nu i soffan hos Felix. Ogge och Felix spelar en FIFA match. Antingen skriker de glatt eller argt. Inget mellanting. Omar sitter och har en periscope och jag och Oscar bara kollar på den pågående matchen.

Hela matchen slutar med att Felix är sur och Ogge glad, vilket säger väldigt mycket vem som vann.

"Du fuskade" muttrar Felix surt. Jag skrattar lågt. Han är ganska söt när han blir sådär lite småsur.

"Hur fan fuskar man i FIFA ?" Skrattar Ogge nöjt.

"Inte vet jag men du lyckas ju med allt" muttrar Felix. Ogge och jag skrattar och felix ger oss båda en sur blick.

"Ge mig en kontroll ja vill köra mot någon av er" säger Oscar exalterat, Felix kastar sin kontroll till Oscar som smidigt fångar den.

Direkt blir Oscar och Ogge helt fokuserade på sin FIFA match och de har helt stängt ute omvärlden. Och Omar, ja han är fortfarande helt uppe i hans livestream.

Felix sitter till höger om mig, då och då slänger han blickar mot mig som jag inte direkt kan tyda.

"Sam och jag fixar snacks" säger Felix och tar tag i min hand. Han reser sig upp och drar med mig ut till köket. Frågandes kollar jag mot honom, men han bara flinar och rycket lätt på axlarna innan han släpper min hand och går fram till en låda. Han öppnar lådan, där i ligger ett par påsar chips, popcorn kartong och så vidare.

"Chips eller popcorn" frågar Felix. Jag skrattar lätt åt den korkade frågan vilket får Felix att kolla fundersamt på mig.

"Chips såklart, vem väljer ens popcorn framför chips" skrattar jag. Felix ler glatt.

"Äntligen någon som säger det" skrattar han och drar upp en gulpåse med lättsaltade potatischips. Min favorit.

Skriks och glädjetjut hörs från tv-rummet. De andra verkar fortfarande vara helt inne i spelandet.

Felix häller upp chipsen i en skål och vänder dig sedan mot mig. Hans blåa ögon möter mina. Helt ärligt har han väldigt fina ögon, de ser så lyckliga och glädjefyllda ut. Men framför allt tindrar de sådär lite extra varje gång han skrattar och ler. Även om jag inte vill erkänna det så tycker jag han är snygg, jävligt snygg faktiskt. Men killar är killar, jag vill inte bli så sårad igen som jag blev av Alex. Jag litar inte på någon och jag vill inte bli kär igen.

Jag bryter vår ögonkontakt och kollar nervöst ner i golvet. Min blick hade självklart fastnat i hans ögon, de ögonen man så lätt kan falla för.

"Du är vacker" säger Felix med mjuk röst. Orden får mina kinder att blossa upp i en röd nyans. Orden får det att bubbla till i magen på mig och hela jag fylls av värme och glädje. Dessa ord har aldrig haft sån här effekt på mig. Men allt Felix gör får mig att känna på andra sätt jag aldrig känt förr.

Jag kollar nervöst upp och Felix ögon kollar lyckligt in i mina. Nu tindrar ögonen sådär extra, så som bara hans ögon gör. Han ler mot mig och jag besvarar leendet.

" förlåt men jag måste bara få fråga, är du singel?"'frågar Felix rakt på sak. Jag skrattar lätt åt den plötsliga frågan men nickar sedan bestämt på huvudet.

"Jag är inte så mycket förhållande typen" säger jag ärligt. Felix ser lättad ut när orden lämnar min mun, men samtidigt ser han en aning ledsen ut.

"Oh okej" säger Felix och ler lätt.

En stel stämning lägger sig över oss. Varför förstår jag inte. Kanske åt hans plötsliga fråga. Felix vrider sig lätt där han står och blir sig nervöst i nacken.

"Ehm" börjar jag. " ska vi gå ut till de andra" tillägger jag. Felix nickar och tar tag i chipsskålen. Han går ut ur köket och straxt där efter går även jag ut ur det vitmålade köket.

Lugna röster hörs från vardagsrummet vilket tyder på att matchen verkar vara slut eftersom de inte är högljudda längre.

"Var har ni varit?" Frågar Omar med ett flin på läpparna när jag och Felix kommer in i vardagsrummet. Allas blickar är vända mot oss. Det hela känns ganska konstigt, jag känner mig liksom verken bekväm eller obekväm i denna situation. Jag vet inte riktigt vad jag känner.

"Hämtat chips" säger Felix som om det vore en självklarhet. Han sätter chipsskålen på soffbordet och sätter sig sedan i soffan. De andra kollar nyfiket mot mig. Jag rycker bara lätt på axlarna och följer Felix exempel, fast istället för att sätta mig i soffan sätter jag mig i den lediga fåtöljen.

De andra dyker över chipsen, men just nu känner jag mig inte alls sugen på chips. Mina tankar är så många att jag inte riktigt vet vad jag ska göra. Menade Felix verkligen det han sa, tycker han att jag är vacker? Jag förstår inte. Jag förstår ingenting. Allt är som en gåta i mitt huvud. Det är som man har skrivit en berättelse på ett papper med suddat ut vart annat ord så det inte är sammanhängande och man förstår ingenting. Just så känns det.

"Sam, hallå?" Säger Oscar och skrattar lätt. Han knäpper sin hand framför mina ögon vilket får mig att komma tillbaka till verkligheten. Förvirrat kollar jag på de fyra killarna som skrattande kollar mot mig.

"Eh va?" Frågar jag, helt borta.

"Vi undrar om du vill vara med på jag har aldrig" skrattar Oscar.

"Visst" säger jag och ler. Det här kommer bli roligt.

••••
Har ni hört killarnas nya låt, my girl? Visst är den bra hihih