Jag Kommer Tillbaka... [pausad]

Kapitel 5

[ I början av alla kapitel och så står de inte vems perspektiv det är då är det huvudkaraktärens perspektiv alltså Lisa's och sen skriver jag såklart om jag byter perspektiv men så ni är beredda på det]❤️

^ Lisa's perspektiv ^ (skrev så nu bara)

Jag vaknar upp men jag ligger inte på sängen längre utan jag ligger i något vitt rum, jag ställer mig upp och ser att mina kläder är vita?

"Hallå! Allå allå å " {det ekar okok? 😂}

Jag börjar gå till en guldiga knapp som sitter på en väg tror ja de är, jag tar tag i den och öppnar men allt jag ser är vitt. Jag ser ett ljus längre fram och jag börjar gå närmare.

"Dra åt helvete Felix! Du är den SÄMSTA storebrorsan i hela världen! Hoppas du dör!" Jag kollar på 'filmen' som spelas upp. Jag kommer så väl ihåg när jag sa det där till han.

\återblick/

23/7-13 {Felix=14 Lisa=13}

Jag hör hur dörren in till huset öppnas och stängs, jag går av ren reflex och kollar vem det är. I dörr öppningen ser jag en berusad Felix som står och försöker få av sig den sista skon. "V-art ha-ar du-u va-rit-t" stammar jag fram för jag vet vad han är kapabel till och göra. "Jag var och skaffa ligg? Har du problem med de eller Lilla HorLisa?" Han börjar gå emot mig och jag börjar springa upp till mitt rum men jag han inte låsa dörren innan den slängdes upp och jag var nertryckt i sängen med Felix över mig och jag bara väntar på slag efter slag som ska komma emot mig. Och inte långt efter så känner jag hur min näsa knäcks och jag känner något varmt emot min läpp. Ett till slag fast vid ögat och sen de sista slaget slog han lite under magen men inte ända ner vid min privata del {vet ni vart jag menar då?} och då kan jag inte hålla tårarna inne längre eller min ilska. ""Dra åt helvete Felix! Du är den SÄMSTA storebrorsan i hela världen! Hoppas du dör!" Och jag ser rakt in i hans ögon när jag ser det och jag ser sorg,ilska,ånger och besvikelse.

\slut på återblicken/

Jag ångrar allt jag sa och hör då från en annan väg hur de kommer ljud så jag bänder mig om och ser då olyckan...

\återblick/ {igen ja vet}

27/7-13 {4dagar efter andra händelsen}

Jag är på väg ut från sista lektionen när jag hör massor av ambulanser och polisbilar samt 1 brandbil åka i full fart förbi skolan men såklart tänker ja inte mer på det. Jag ser hur några tjejer från 9:an och även en kille ifrån 9:an springer till ett par personer och börjar prata, jag ser att Max kollar emot mig och börjar även att gå emot mig och jag blir kal i kroppen och allt stannar. "Lisa jag är så ledsen..." Han omfamnar mig i en kram och då brister allt, jag gråter för en av skolans populäraste killar.

*på sjukhuset*

Jag sitter bredvid sängen och har gjort det sen jag kom hit, det är inte så enkelt att se sin bror ligga i koma och har 80% av 100% att dö... Han har 12 OLIKA slangar i sig...
"Förlåt Felix om jag aldrig hade sakt att jag hoppades att du dog så skulle aldrig det hära hända... Jag är den värsta syrran i världen"  Felix hade precis fått sitt moppe kort och han skulle ut och åka lite men lastbilschauffören såg han inte så Felix hamnade under det och släpades mer än 100meter innan den stannade och här ligger han nu...  "Ing-get är di-itt fel-l Lis-sa D-du är de-en bä-äst-ta syrran!" Sen började ett långt ljud att låta..

"PEEEEEEEEEPPPP" lät det ifrån en maskin och flera läkare kom in med full fart och körde ut mig ur rummet, "JAG ÄLSKAR SIG FELIX!" Skrek jag så högt jag kunde

\slut på återblicken/ {Igen}

------

Skriv vad ni tycker om näbben än så länge! Vill veta❤️❤️