Lexi går genom den tomma korridoren, hennes steg ekar mot väggarna innan de tonar bort i tomma intet. Hennes blåa ombré döljer hennes bleka ansikte och hennes svarta munkjacka de skadade armarna, allt för att ingen ska se, för att ingen ska kunna genomskåda henne.
De kallar henne freak, vad skulle de säga om de fick se vad som egentligen döljer sig bakom den blyga och tysta manteln? Missfoster, kanske.
Hon rundar ett hörn och kommer till korridoren där hennes skåp finns, men något får henne att stanna.
"Hey, Connor!" Ropar en blond kille i slutet av korridoren och inom en sekund dyker en pojke, som passar beskrivningen till hennes Connor perfekt, upp i andra änden. Direkt vänder hon på klacken och går åt det håll hon precis kom ifrån, allt för att han inte ska se henne. Trots att det betyder att hon kommer försent till ännu lektion.
Men Connor såg henne, och han vet att hon undviker honom.
Från: Connor
Du behöver inte undvika mig, Lexi
not delivered
♔
Kommer dröja ett tag tills det kommer ett liknade kapitel, nu blir det endast sms ;)
Men vad tyckte ni? Vill ni ha mer liknade kapitel?
Tack för alla fina röster och kommentarer!! Det gör verkligen min dag!! <33
Älskar er så sjukt mycket!
YOU ARE READING
Not Delivered ♔ swe
RandomHon trodde att hon var ensam, att hon alltid skulle vara det. Men hon hade fel, så fel.
