Touch

1.1

Du borde tycka som alla andra.

○Alice○
Hade mina känslor för Jason varit svagare hade jag blivit rädd. När hans hud för första gången mötte min uppstod en knappt uthärdlig smärta. Jason's lysande hud brände in i min. Jag ville dra bort handen och aldrig mer röra vid honom men det kommer inte hända. Ljuset från Jasons hand började sakta dämpas och smärtan blev plötligt mer behaglig. Som att hans hud på något sätt började acceptera min beröring.

Han öppnar efter någon minut ögonen och tittar chockat på sin hand i min.

"Det här helt sjukt." Mumlar han med vidöppen mum och glansiga ögon. "Varför skriker du inte?" Frågar han tyst utan att möta min blick, han tittar fortfarande bara ner. "Får du inte ont? Du borde ha ont!" Hans tonfall avslöjar hur stressad han plötsligt blir av situationen.

"Nej."

"Va?!"

"Jag har inte ont."

"Du- d-du ljuger. Det är inte möjligt. Jag är ett monster, en lighter eller vad fan ni nu kallar oss. Du borde ha ont, du borde skrika, du borde vara död vid det här laget. Något stämmer inte eller hur? Säg det! Bara säg det, detta är något dumt jävla trick för att få mig att gilla dig så mycket så att jag låter dig röra vid mig och snart kommer soldaterna in som ska tortera mig till döds eller hur?! Säg det!" Skriker han nästan och backar undan från mig innan hans ryggtavla träffar väggen.

"Jason, ta det lugnt. Det är inget trick. Inga soldater kommer döda dig." Hans tårar börjar rinna ner för hans kinder samtidigt tar ett djupt andetag och försöker hålla dem tillbaka.

"Du ljuger!"

"Jag ha-."

"Nej! Nej nej nej nej, jag vill inte höra. Sluta. D- du, varför? Varför gör du såhär? Varför tycker du inte som alla andra? Du borde tycka som alla andra. Du borde hålla dig borta från mig."

"Varför det? Vill du inte att någon ska bry sig om dig?"

"Nej! Nej Alice det vill jag inte. För att jag är en lighter. Jag skadar folk utan mening. Jag är äcklig, smutsig och en skam för hela jävla planeten. Varför tror du jag sitter inlåst här? För ingen vill ha mig eller någon annan här inne. Du jag förstår inte varför du vill röra vid mig. Varför du bryr dig om mig? Det finns inget att bry sig om. Jag är levande död här inne. Jag väntar bara på att få dö, jag längtar tills den dagen jag får dö, för jag är inte värd mer än så. Du däremot. Du är vacker, uppenbarligen snäll och för omtänksam. Du kan få vem du vill. Du kan göra vad du vill. Varför väljer du att slösa bort din tid på mig?" Hans ord träffar mig som skott avlossade med perfekt sikte. Allt han säger gör så fruktansvärt ont och hans tårar gör så att jag nästan går sönder inombords.

"Jag bryr mig om dig för att jag tycker om dig. Jag vill bevisa att du och de andra inte är farliga."

"Vi är farliga, Alice titta på din hand." Jag blickar ner på min hand och ser de blåmärksliknade märket över den.

"Nej men det går ju bo-."

"Gå."

"Nej."

"Jo, snälla."

"Jag vill inte gå."

"Alice jag är inte värd detta eller dig. Det är vårt straff för att vara värdelösa och äckliga, vi får inte röra vid någon." Han dunkar sitt huvud i väggen och tar tag om sitt hår innan hans tårar fortsätter leta sig ner för hans kinder.

"Jason sluta. Du är inget av de du precis sa, du är bara speciell. Annorlunda. Annorlunda är inget dåligt. Det är så att de som är som jag, människor, är rädda för annorlunda. Därför håller de er instängda för vi inte annars vet hur vi ska hantera annorlunda. Jag tycker om dig precis som du är."

"Då är du ensam. Inte ens jag gillar mig."

"Sluta det gör du visst." Han skakar på huvudet.

"Nej. Och jag förstår inte hur du kan göra det." Jag sätter mig bredvid honom ler.

"Det är inte så svårt. Du gör mig trygg till exempel."

"Hur då?"

"Vet inte, det är känsla jag får när jag är med dig bara."

"Du är dum som slösar bort värdefulla saker som känslor på mig."

"Du är dum som vägrar inse att du är den jag bryr mig mest om på hela denna planeten."