Kapitel 5

1.2K 18 0
                                    

''VAFAN'' Skrek jag. ''Vad har hänt me hennes armar''

''Hon har.. ehm.. hon.. typ-''

''Jag har skurit mig'' Sa en ynklig röst.

Jag ville bara gråta. Den här lilla varelsen hade inget hem. Den här lilla varelsen var så olycklig att den ville dö. Den här lilla varelsen hade skurit sig. Den här lilla varelsen. Madelen.

''Madde varf-'' Började jag men blev abryten av Madelen.

''Nej. Nej. Nej. Snälla nej'' Sa hon. ''Kalla mig inte de''

Madelens perspektiv:

''Madde varf-'' Sa Oscar.

''Nej. Nej. Nej. Snälla nej''

Jag ville inte tänka på mitt förflutna. Nej! Nej! NEEEEJ!!

*Flashback*

''Madde'' Sa han.

''Ja?'' Svarade jag.

''Du e så jävla vacker''

Jag rodnade o log.

''Jag älskar dig'' Nu lät hans röst allvarligare.

''Jag älskar dig me'' Sa jag o lutade mig mot honom.

Han gjorde likadant o våra läppar möttes långsamt.

Jag log o han gjorde de också.

Där satt vi. Och log mot varandra me läpparna ihop. Vi såg säkert ut som töntar.

Men jag va lyckligast i världen.

*Slut på flashback*

''Madelen? Hallå? Nu blir jag orolig!'' Sa Oscar o jag kom tilbaka till verkligheten.

''Va? Oj''

''Va tänkte du på'' Undrade en kille jag inte kunde namnet på.

''Uh inget''

''Nähä'' Sa en annan kille besviket.

''Vi måste nog hem'' Sa Oscar.

Jag ryste vid ordet hem o dom märkte de.

''Du, oroa dig inte'' Sa killen som höll i mig.

Oscar o dom andra killarna åkte hem o killen bar in mig i ett sovrum.

''Va heter du'' Sa jag plötsligt.

''Vet du inte de? Nä de klart hur skulle du kunna veta de.. Jag e Felix i alla fall''

Jag nickade o när han skulle gå ut ur rummet sa jag ''vänta''.

''Vart ska du'' Frågade jag.

''Min syrras rum, hon e i Malmö me mina föräldrar så jag sover i hennes rum''

''Kan du inte sova här? Snälla''

''Eh.. Okej, visst''

Felix bytte om o jag kom på att jag fortfarande hade jeans på mig.

''Felix gör de nåt om jag tar av mig mina jeans''

''Närå''

Jag drog av mig dom o kröp tilbaka in under täcket tillsammans me Felix.

Jag hörde honom viska precis när jag va på väg att somna.

''Snygga trosor'' Viskade han o jag slog löst till honom på axeln.

Sen somnade jag me handen på hans axel.

~Nästa dag~

Felix perspektiv:

Jag vaknade av att nån slog till mig på armen.

''AJJE OMAR JAG SKA DÖDA DI- va?''

De va inte Omar som väckte mig.

De va Madelen. Hon rullade runt o viftade me armarna med ans hon mumlade saker.

''Madelen? Va gör du?'' Sa jag men hon svarade inte.

Jag insåg att hon fortfarande sov.

''Jag tar livet av mig om du dör'' Mumlade hon o tårar rann nerför hennes kinder.

''Madelen vakna! Va e de?!'' Sa jag o torkade bort hennes tårar.

''Jim'' Sa hon o greppade tag i min arm.

''Va? Jag e-''

''Jag tar livet av mig om du dör'' Avbröt hon mig.

Med stängda ögon •The Fooo fanfic•Where stories live. Discover now