Kapitel 16

608 35 20
                                    

Felixs perspektiv

Jag vet att det var löjligt att jag blev sur för att Oscar tog Madelens sida istället för min, men det var bara så att jag hade vart lite rädd hela tiden att hon skulle komma emellan oss.

Sen när han höll med henne såg jag framför mig hur bandet splittrades och jag blev så.. rädd, antar jag.. att jag åkte moppe hem.

Men hade jag nån lust att va hemma själv? Absolut inte.

Jag svängde runt och körde hem till Ogge istället. Shit! Visste han ens vad som hänt med Oscar?!

Jag knackade och Omar öppnade.

Juste.. Han var ju här..

''Tja bror'' Sa han och jag log.

''Har ni fått reda på vad som hänt med Oscar?'' Frågade jag och Omars leende dog.

''Sorry.. Vi letade hela natten!! Vi försökt verkligen hitta honom, jag lo-''

''Han blev påkörd'' Avbröt jag. ''Jag va på sjukhuset med honom alldeles nyss''

Omar stirrade på mig.

''Vem var det som kom Omar?'' Ropade en tjej-röst in ifrån vardagsrummet.

''Varför messade du inte så fort du visste?'' Sa Omar sårat.

''Jag vet inte.. Förlåt'' Sa jag.

''Omar, vem ä- Hej Felix!'' Sa Ogge.

Kort efter kom en tjej bakom honom.

''Så det är du som är Felix...'' Sa hon och log flörtigt medans hon tog tag i Ogges hand.

Ew, vilken slampa.

''Ja, vem är du'' Frågade jag.

''Jag..'' Började hon och gick fram till mig.

''Är Molly'' Viskade hon och la sin hand på min arm.

Både Ogge och Omar låtsades harkla sig och jag tog ett steg bort från Molly.

Vem hon än var ville jag inte ha något med henne att göra.

Madelens perspektiv

Oscars föräldrar hade kommit till sjukhuset och jag hade väntat i cafeterian i säkert en timme med ans dom pratade. Dom hade åkt hem för att hämta kläder och lite av Oscars saker så jag var ensam med Oscar igen.

''Allt är så komplicerat med Felix'' Suckade jag. ''Ena stunden känns det som att han inte bryr sig om mig men sen beter han sig som om han typ.. var kär i mig.. eller nåt''

''Killar!'' Sa Oscar och himlade med ögonen.

Jag skrattade och slog till hans arm löst.

''Med det behöver inte va så komplicerat'' Sa Oscar plötsligt.

Jag kollade in i hans ögon. Dom var så vackra.

''Ja-''

''Shh'' Avbröt Oscar och tog löst tag i mina axlar.

Han drog mig närmare honom och jag la mig ner bredvid honom i sjukhussängen.

Han hade sin arm om mina axlar fortfarande och jag la mitt huvud på hans bröstkorg.

Just då kändes livet så lätt.

''Jag älskar dig'' Viskade Oscar och kysste mitt huvud.

Jag blev helt stum.

''Jag älskar dig ock-''

Oscars varma läppar mot mina avbröt mig. Han lyfte upp mig utan att hans läppar lämnade mina och satte mig i hans knä.

Kyssen varade i säkert en minut innan vi både flämtade efter andan.

''Så?'' Sa jag när jag hämtat andan.

''Vadå?''

''Så vad är vi nu?'' Frågade jag.

''Vill du va min flickvän?'' Frågade Oscar och rodnade lite.

Jag log och kramade honom.

''Såklart jag vill vara din flickvän'' Sa jag och kysste honom.

Så kommentera va ni tycker så uppdaterar jag myycket snabbare!

Ni får jättegärna kika eller kommentera idéer till den andra boken av den här novellen (annars gör jag ingen andra bok😁)

Dagens fråga:

Vem e din favvo av killarna?

Själv e Felix min älskling😍

Med stängda ögon •The Fooo fanfic•Место, где живут истории. Откройте их для себя