two hearts beat as one // fogge

Kapitel 3

Oscar Molanders perspektiv:

"Ey du Oscar!" Felix kommer springande bakom mig och kastar ett par skor på mig, det är ett par nya converse och jag nickar tacksamt åt honom. Han sluter upp bredvid mig och han håller en cigarett i handen, jag kollar lite chockat på honom innan jag inser att jag vetat om det sedan början och låtsas som ingenting.

"Vem gjorde sådär emot dig Felix?" frågar jag försikigt när vi gått under tystnad ett tag, hans ansikte bleknar och han biter hårt ihop, han han kisar lite med ögonen framåt, det verkar som om att han antingen försöker hindra mig ifrån att se hans tårar eller så tycker han faktiskt att det är ljust bra.

"Ora dig inte.." mumlar han och tar ett bloss av cigaretten, han blåser ut ett tjock rökmoln och slänger sedan ciggen på marken och stampar på den.

"Matförgiftning." säger han sedan och jag himlar med ögonen, jag kan inte ens låta bli "matförgiftning" Aa jo tjena, man spyr ju massvis med blod och glas när man är matförgiftad, jag orkar inte bråka om det mer och han verkar inte vilja berätta mer så jag nickar lite och vi svänger in på skolan, jag får blickar av folket direkt men Felix blick bränner nog mer än deras för de kolla generat ner i marken direkt när han kollat på dom.

"Fan vad alla stirrar ser jag konstig ut?" viskar han när vi kommit in i klassrummet och jag kollar på honom från topp till tå, hans hår ligger perfekt på hans huvud, ögonen lyser, läpparna är lätt rosa och hans kinder är lite röda medans resten av hans ansikte är blekt, hans kläder sitter perfekt. För att vara helt ärlig, ungen är ju fan helt perfekt. Han är något slags änglabarn eller något, hans föräldrar måste vara stolta.

***

"Jag skojar inte nu.. Ogge detta var det tråkigaste jag varit med om" Felix slänger sig ner i soffan i kafetrian brevid mig och han kollar surt på de andra eleverna som sitter och smaskar på sina mackor.

"Hej bögarna" Adam sätter sig ner i fotöljen framför mig och jag kryper ihop lite där jag sitter i soffan, Felix kollar surt på honom och han själv kryper bakåt lite.

"Men kan du sticka eller jävla surrikat?" jag fnissar till av ordvalet surrikat och Felix kollar lite frågande på mig, jag tror inte att han vet vad en surrikat är, jag börjar asgarva och Felix kollar lite förvånat på mig. Jag lugnar mig snabbt och kollar lite oroligt på Adam som reser sig upp och går ifrån oss.

"Bögar.." viskar han när han går iväg och han kollar surt på väggen rakt framför honom.

"VAD FAN ÄR EN SURRIKAT? DET ÄR VÄL INGENTING BRA?" Felix kollar lite oroligt på mig och det får mig att börja skratta ännu mera.

"Det beror på hur du definerar bra, alltså surrikater har ju sina bra sidor de också, du vet Timon, han från disney, som man alltid kollade på när man var li.." något gnistrade till i hans ögon. Ilska, hat & ledsamt. Jag stoppar min mening direkt och jag kollar försikigt på honom, han ger mig en menande blick och jag forstätter trots blicken han gett mig förut.

"Disney Timon.. och det där vårtsvinet.." mumlar jag och Felix nickar samanbitet.

"Mhm.." mumlar han och kolla ner på sina händer, då slår det mig. Felix har aldrig sett på disney, han har aldrig fått vara ett barn, det är därför han är så konstig hela tiden. Det är därför hans andedräkt luktar starkt av något varje dag, det är därför han röker. Det är det han lärt sig, det är så ett barn ska ha det , det är så han blivit uppfostrad. Enligt honom är det säkert jättenormalt att han både röker och dricker, och ja enligt de flesta sjuttonåringar är det rätt normalt.

"Vänta kolla här" jag plockar snabbt fram min mobil ur fickan och slår på det, jag sätter mig närmare honom i soffan och han lutar sig emot väggen bakom oss. han kollar ner på mobilen och stoppar tummen i munnen, till en början tror jag bara att han skulle bita på naglarna eller något men sedan hör jag hur han suger på den, åh shit han suger på tummen fortfarande, han fnissar till åt något de gör på mobilen och han råkar gapa för mycket så att hans läppar tappar greppet om tummen och han kollar lite snopet på mig innan han stoppar in tummen i munnen igen.

"Förlåt.." mumlar han och tar ut den efter ett tag och sätter sig på sina händer, jag kollar på honom med ett höjt ögonbryn.

"Varför ber du om ursäkt för? Du får suga på tummen om du vill.." mumlar jag och han fnissar till.

"Chilla, jag slutade suga på tummen när jag var fem"

L Ö G N

Han sög ju på den alldeles nyss.

Jag undrar varför han ljuger för mig.

Varför han inte bara kan berätta sanningen.

Men jag antar, vi känner inte varandra tillräcklig bra.

Jag måste få honom att lita på mi nu.

Jag måste få honom att förstå att jag är pålitlig.

Jag måste få Felix att falla för mig på samma sätt som jag fallit för honom.

_________
Åh vad taggad jag är på denna sommaren!! Har så mycket kul på g.
Men jag vet inte riktigt hörrni, jag mår så otroligt dåligt över en kille jag föll för redan 2014 jst nu haha, det är så jävla sjukt att jag fortfrande mår så dåligt, två och ett halvt år senare. Jag har tagit bort sociala medier lite och vet inte när jag kommer ta tillbaka dem, kommer kanske ta bort wattpad ett tag, men inte allt för länge då jag älskar er och älskar att skriva och dessutom så ska jag börja skriva en bok tillsammans med molinzandra så ja! Men ja just nu känns det FÖR JÄVLIGT. Men vet att det blir bättre, frågan är bara hur och när. Jag har försökt i två år nu och det verkar inte försvinna.. fuck detta alltså, börjar tröttna. 

Men nu ska jag faktiskt sluta gnälla.
HOPPAS NI MÅR FANTASTISKT BRA, DET ÄR NI VÄRDA. 
KRAM!