Kapitel 2

361 35 8
                                    

Felix perspektiv:

"Felix din jävla bög kom hit!" pappa ropar på mig ifrån vardagsrummet och jag smyger försiktigt dit. Jag vågar inte riktigt gå nära honom, jag kan aldrig vet om han tänkt slå mig liksom.

"Vad är det?" frågar jag mjukt och han kollar surt på mig, hans blick är någon helt annanstans än på mig och det skrämmer mig.

"Gick det bra i skolan idag då? Hittade du någon annan bög du kan knulla med?" frågar han surt och jag spärrar chockat upp ögonen, pappa brukar inte prata såhär med mig, eller han brukar inte direkt prata med mig alls, men inte så här.

"Eh, ja eller alltså jag träffade en söt kille. Men jag tänker inte bara sätta på honom och dra" säger jag allvarligt och pappa sluddrar något.

"Men Felix lilla hjärtat det har du gjort förr, du är en hora?" jag suckar tungt och plockar fram ett glas, jag häller upp lite whiskey och dricker snabbt upp det, det smakar inte direkt gott, men det lugnar ner mig.

"Pappa.. jag sålde mig själv en gång. Jag fick 10 tusen för det och ja, det är mer än vad du tjänat på hela detta året, det fick jag för att suga lite kuk" snäser jag och pappa kollar surt på mig, han lägger sig ner i soffan och svär för sig själv.

"Ja jag sa ju allt det till morsan när vi låg med varandra då du blev till. En jävla liten hora är vad du är, fruktansvärt jävla misslyckad. Du var en olycka lilla gubben, morsan var så jäva envis så hon behöll dig, men om jag fick välja så hade du dött redan som foster, men ja morsan är ju död nu..." hans ord berör mig knappt längre, jag vet att jag är en olycka. Det är något jag fått höra av alla, hela mitt liv. Jag är en olycka, Felix Sandman, han som blev till på midsommarafton. Men jag blev ingen midsommarnattsdröm, jag blev... en midsommarnatts olycka, en sådan man läser om i tidningarna efteråt, 10 avlidna - olyckan Felix Sandman kom till, typ.

Jag är den som ingen ville ha, den som blev över. Han som inte fick julklappar på julafton, han som fick köpa sina egna presenter för att passa in, han som fick sälja sig själv som femtonåring för att få råd för att köpa saker som dom andra barnen, han som blivit stämplad som en hora i släkten. Trots att jag inte är en hora, det är jag faktiskt inte. Jag sålde mig en gång, en enda gång och allt jag gjorde var att suga lite kuk, jag fick tio tusen i handen och det var det värt, killen var ung.

"Felix din jävla fitta!" han har antagligen kommit på vad det var jag egentligen sa och han rusar emot mig med en glasbit i handen, fan pappa inte den jävla glasbiten igen, när jag var liten rev han mig över hela kroppen och jag har lagt massa pengar på att ta bort ärren.

"Felix.. lilla vännen.. känner du igen detta?" frågar han och håller upp glasbiten, jag sväljer hårt och nickar.

"Denna gången kanske vi kan prova något annat... kanske.. såhär." väser han och slår sönder glasbiten, han plockar upp glasplittret och ber mig gapa.

"gapa ungjävel annars blir det inte kul för dig ska jag bara säga.." väser han och jag gapar lydigt samtidigt som jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken, han trycker ner en massa glas i min hals och min kräkreflex går igång direkt, samtidigt som jag känner hur det skär och svider i halsen. Det dröjer inte länge förens jag får kväljningar och spyr över hela golvet i hallen. Det svider och bränner i halsen samt hela munnen och jag kniper hårt ihop ögonen.

"MEN FAN DÅ FELIX JÄVLA IDIOT" han smäller till mig hårt i magen och det svartnar för mina ögon, smärtan är olidlig, jag vet inte var jag ska ta vägen. På något konstigt sätt så lyckas jag ta mig ut ur lägenheten och ner för trapporna och jag rusar ut, jag kräks blod och hostar upp massa glasbitar, jag gråter tyst för mig själv och skyndar mig iväg, jag springer emot stan som ligger kanske fem minuter bort.

two hearts beat as one // foggeDonde viven las historias. Descúbrelo ahora