På frukosten idag satt inte Lydia med oss. Jag kunde faktiskt inte se henne någonstans, men det kanske var tur? Långsamt åt jag min ostmacka i tystnad medan Martinus satt och pratade med Marcus och någon mer kille. Imorse hade jag vaknat i Tinus famn och han hade gett mig en godmorgon-kyss på kinden. Jag log för mig själv av händelsen. Det var så mysigt.
"Er du klar?" Frågade Tinus och jag märkte att han kollade på mig.
"Ehh snart!" Svarade jag och slängde i mig resten av mackan. "Så, nu är jag färdig!" Sa jag och reste mig upp.
Vi gick tillbaka till stugan för att borsta tänderna. Jag gick in i badrummet, tog fram min tandborste och tandkräm och började borsta. Martinus kom fram bakom mig och la sina armar runt min midja och lutade sin haka mot min axel.
"Hej" sa jag med munnen fylld av tandkräm.
Både jag och Tinus skrattade till så jag var tvungen att spotta för att inte spruta tandkräm över hela badrumsspegeln.
"Er det bra?" Frågade han med ett skratt.
"Mmm" svarade jag med tandborsten i munnen igen.
Jag kunde se hur han log genom spegeln.
----
Jag hade inte sett Tinus på hela dagen sen imorse så jag var tvungen att hitta honom nu. Klockan var 15:30 och han hade slutat 15:00 så han var nog i stugan. Jag började gå mot stugan när jag blev stoppad av vår tränare - Stefan.
"Har du sett Lydia, hun var ikke på den siste delen av treningen?" Frågade han.
Jag skakade på huvudet.
"Ok, men hvis du ser henne fortelle meg" sa han.
Jag gav honom en lätt nick och han vände sig om och började gå till det stora huset. Jag fortsatte min vandring till stugan för att hitta Tinus. Jag såg in genom fönstret som ledde in till det stora rummet med sängarna innan jag skulle öppna dörren. Stefan, jag tror jag hittat Lydia. Jag svalde hårt och bet mig i läppen. Jag kunde tydligt se Martinus bara rygg och hur någon låg under honom. Denna någon var Lydia. Jag såg hur dom intensivt jobbade sina läppar mot varandras och hur Lydias händer lekte i Martinus hår. Snabbt vände jag mig om med en klump i halsen och började springa ner mot sjön.
"Sophia!!" Hörde jag någon ropa bakom mig.
Det lät som Martinus men han var ju i stugan med Lydia så troligtvis var det Marcus. Jag ignorerade personen och fortsatte springa. Klumpen i halsen gjorde det svårt att andas så när jag väl kom fram till sjön ramlade jag ner på knä av ansträngning och försökte få tillbaka andan. Marcus kom upp bakom mig och slängde sig ner i sanden bredvid mig.
"Sophia, hvordan er det? Hva har skjedd?!" Frågade han mig med panik i rösten.
"M-ma-marti-inu-uss o-och Ly-ydi-i-a" Min andning var hackig vilket gjorde det svårt för mig att prata och tårarna brända bakom ögonlocken.
"Shhh ta det med ro, puste lett. Se på meg" sa han.
Jag kollade upp på honom och han började andas överdrivet långsamt och högt samtidigt som han tog upp och ner armen i takt med hans andning. Efter ett tag andades jag normalt igen.
"God Sophia. Forklar nå hva som skjedde" sa han och strök mig längst ryggen.
Jag satte mig upp i sanden och kände igen hur tårarna ville komma fram från mina blanka ögon när jag tänkte tillbaka på vad jag hade sett.
"Jag skulle gå tillbaka till stugan då jag såg Martinus och Lydia. Dom hånglade med varandra i Tinus säng... Jag trodde han gillade mig för han betedde sig så igår och han kysste mig till och med och sa att jag var vacker" jag tog en paus för att andas lite. "Och igår när du och Tinus hade gått så bråkade jag med Lydia för hon har haft en crush på honom länge och tyckte att jag stod i vägen men jag kan ju inte hjälpa vad jag och han känner och sen sa hon att jag inte var hennes vän längre, utan fiende.." Förklarade jag. "Och jag gillar verkligen honom" avslutade jag och tittade upp på Marcus som lyssnade noga.
![](https://img.wattpad.com/cover/79271192-288-k468479.jpg)
BẠN ĐANG ĐỌC
HeartBeat ~M&M {AVSLUTAD}
Fanfiction{Bok 1 i HeartBeat-serien} "Kan du høre min hjerterytme?" Jag nickade och lyssnade till hans hjärtslag. "Det slår for deg nå" --- 1. Norskan är sämst då jag använder Google Translate 2. Jag kan inte ett skit om fotboll 3. Jag vet att många andra har...