HeartBeat ~M&M {AVSLUTAD}

1.8 Dag 10

"Kom igjen!!!" Ropade Alex och vi följde efter honom till marknaden.

Han bodde tydligen i denna staden så det var han som hittade här eftersom Lise hade åkt tillbaka till lägret igen. Marknaden var full av stånd, matställen, karuseller och folk. Massor folk, överallt. Marcus tog upp kameran och filmade den enorma marknaden. Nästan direkt kom det fram några tjejer.

"HEIII MARCUUS, MARTINUSSS!!!" Skrek dom.

Jag klev åt sidan för att inte störa dom. Jag ville heller inte få massa frågor.

"Vi må fortsette nå, men det var flott å møte deg!" Sa Marcus efter ungefär tre minuter.

Vi skildes ifrån tjejerna och fortsatte in i folkmassan. Jag kände hur Martinus la sin arm runt mig så hela jag blev full av värme.

"Vart ska vi gå?" Frågade jag.

Martinus pekade bort mot några karuseller och jag nickade för att visa att jag förstått.

"Jeg ønsker å gå på her!" Sa Mac när vi kommit fram och sprang till en som liknade Höjdskräcken på Liseberg.

"Jaaaa!" Ropade Tinus och drog med mig till den.

Jag tvekade lite eftersom jag är ganska höjdrädd.

"Hvordan er det? Er du redd for høyder?" Frågade Tinus som om han hade läst mina tankar, eller så såg han det på mitt tvekande.

Jag nickade svagt.

"Jeg beskytter deg, jeg lover å holde hånden din hele tiden" sa han tyst till mig och omfamnade min hand innan han drog in mig i en betryggande kram.

"Vi kör" sa jag och vi sprang och ställde oss i kön med Alex och Mac.

Efter endast en kvart var det vår tur.

"Her" sa Tinus och pekade på fyra lediga platser som satt bredvid varandra innan han själv satte sig i en av stolarna. "Kom" uppmanade han och höll fram sin hand.

Jag tog den och satte mig bredvid han, längst ut. Mac satte sig bredvid Tinus och Alex satte sig längst ut på andra sidan. Vi fällde ner våra byglar som skulle göra så vi inte ramlade ut och ramlade mot en säker död. Jag tog Martinus hand igen och en kvinna kom och kände på våra byglar. Mitt hjärta bultade hårt i mitt bröst när vi lyfte från marken.

"Ta det med ro, jeg er her" sa Tinus till mig och jag vände mitt huvud så jag såg honom.

Jag pressade fram ett plågat leende för att besvara hans uppmuntrade.

Vi kom bara längre och längre ifrån marken. Detta var en dålig idé. Och att sätta mig längst ut??! Hur fan tänkte jag där?! Jag satt spänt i stolen och höll hårt i Tinus hand. Tänk om vi fastnar, eller om stolen lossnar, eller om bygel åker upp?!! Med dom hemska tankarna i huvudet släpptes vi och i ett snabbt tempo åkte vi mot marken. Några meter ovanför marken stannade vi innan vi åkte upp och ner några gånger innan vi sakta sänktes ända ner till den trygga marken. Bygeln fälldes upp och långsamt tog jag mig ur stolen på skakiga ben. Martinus kom fram och kramade mig.

"Du skjelver" viskade han och kysste min hårbotten. (skjelver = skakar)

"Jag vet" viskade jag tillbaka och skrattade till.

"Men du var kjempebra" sa han och kysste min hårbotten igen.

---
Jag måste ladda min mobil nu men efter det hoppas jag att jag kan skriva meeeer :)