Del 8

2.5K 71 12
                                    

~Nialls pov~

Em vände sig om och hennes läppar mötte mina i en perfect, passionerad kyss. Hennes händer drogs genom mitt hår och min tunga drogs försiktigt över hennes underläpp för att be om tillgång till hennes mun, hon lät mig och våra tungor kämpades om dominans. Tillslut gav hon upp och släppte ut ett litet stön, jag log när jag förstog att hon gillade detta. Jag lyfte upp henne utan att avbryta kyssen och la henne försiktigt i sängen innan jag klättrade över henne, mina händer var placerade på hennes höfter och både min och Ems andetag blev tyngre. Mina händer dök under hennes tröja och plötsligt var hon som förstenad.

~Emelieys pov~

När Niall la händerna under min tröja, precis som James brukade göra blev det för mycket, jag drog mig tillbaka och satte mig upp. Niall kollade försiktigt på mig och strök mig över ryggen.

"I just can't Niall..." Sa jag och han nickade. "It's okey Em, don't rush in to something" sa han och log.

Denna killen var fan fantastisk.

"I relly want to, but the memories are just to strong, i'm sorry Niall" en tår rann ner över min kind och Niall omfattade mig i en stor Horan-hug. "What memories?" Frågade han försiktigt och jag tog ett stor andetag, det är lika bra att berätta allt. "Niall, i didnt have a good childhood. When i was five, my dad died in a carcrash. Since then my mum changed. She started skrwaming and take home difrent men. I relly didit care actully. But when i was 9 she started to beat me, and often the men to. After some year, the men would...eh.. R..raape me. Often James, and mum would just watch and laugh at my pain, but one day i had a chance to run, and i did it. James tried to run after but mum fell him, i don't know why relly..and Niall, please don't judge me.." Och efter det, brast det. 18 års smärta kom ut på samma gång.

Niall visste inte riktigt vad han skulle göra och drog upp mig i hans famn. "Em, i will never judge you.." Viskade han i mitt öra och kysste mig på kinden.

Jag log och försökte kontrollera min skakande kropp samtidigt som Niall drog sina fingertoppar över mina armar. Hans andedräkt kittlade mig i nacken och hans ögon vandrade ner till min rygg. Han la sin hand försiktigt över tröjan och rysningar föll ner över min ryggrad. "Niall, what are you doing?" Sa jag men Niall bara ignorerade och drog upp min tröja så en del av såren syntest. Jag började känna mig väldigt obekväm och vred lite på mig. "Niall, don't.." Hann jag säga innan han avbröt mig. "Em, it's fine, you are so pretty"

Orden kom ut från hans läppar och jag log. Lyckan bubblade inom mig, ingen har kallat mig fin innan. "Thanks Niall, no one have said that before.."

Hans ansikte fick en liten rynka på pannan innan han sa "never?" Jag skakade på huvudet och reste mig upp, magen gav ifrån sig ett högt knorr och Jag hörde Niall skratta tyst. Jag gav honom en blick och han slutade genast. Jag gav honom en ganska stor utskällning igår för att han tog min chocklad, och han gör nog inte det misstaget igen. Jag blir så tjurig..

Jag gick genom vardagsrummet till köket och hittade en frysen pizza, egentligen så ska jag äta nyttigt.

YOLO

Jag satte på micron och slängde in pizzan, Niall kom in och vilade sina händer runt min midja.

"My bandmates are on their way, i hope it's okey for you my love.." Viskade han i mitt öra och jag nickade stelt. Jag litade på Niall, men 4 andra helt okända killar kanske blir för mycket.. Men jag gick med på det ändå. Micron plingade till och jag slet mig lös från Nialls varma bröst och la pizzan på en tallrik. Jag mumlade åt mig själv och tog en stor bit pizza, men sen fick jag ångest och la ifrån mig tallriken. Alla ord mamma har sagt till mig har satt spår, därför kan jag inte äta så mycket hur jag än vill. Jag gick upp till sovrummet och skannade igenom rummet med ögonen. Jag drog på mig ett par svarta jeans och en enkel grå hoodie med vita texter på. Sedan sminkade jag mig lätt och kollade mig i speglen, detta får räcka. Jah hörde dörren smällas igen och huset blev till liv, jag hörde någon som skrek "WHERE IS MY CARROTS?!"

Konstig.

Jag gick ner på tassande tår och när jag steg in blev det tyst.

"Hi...."

______

Hej! :D

Blev inte nöjd men detta var vad jag kunde slänga ihop idag ^*^

OCH ETT STORT TACK FÖR ERA KOMMENTARER!

Can i trust you? (One direction story)Where stories live. Discover now