Mitt allt

Kapitel 3

Jag öppnade trött ögonen. Jag stelnade till när jag kom ihåg vad som hänt igår. Jag ville veta vad som på gick här! Jag drog på mig gårdagens kläder och insåg att Alec inte var i sängen. Jag hörde fotsteg i trappan och in kom personen jag letade efter. Alec. Han log mot mig och lutade fram för att kyssa mig. Jag tog min hand mot hans mage och puttade iväg honom.
"Du måste berätta vad som händer här!" Sa jag och blängde på honom. Han tittade på mig.
"Jag är Alphan ledaren för denna varulvs flock. Du är min mate, min själsfrände, mitt allt. Vilket gör dig till luna. Föresten jag vet inte vad du heter." Han blinkade mot mig. Jag gapade mot honom. Det han sa var omöjligt! Tanken att det var sant fick mig att fnissa.
"Jag heter Sky. Och det är ingen chans att vad du säger är sant! Har du några bevis eller?" Han morrade åt mig och tog tag i min arm. Han drog mig mot spegeln. Jag studerade mig själv i spegeln och såg en tatuering på min axel som aldrig funnits där innan.
"Den är bara halvfärdig. Jag måste bita dig igen för att den ska bli hel. Jag bet dig för att markera att du är min." Berättade han. Jag vände mig snabbt om.
"Du bet mig!?" Han nickade och jag bet mig i läppen. "Och vadå för att markera att jag är din?! Ingen äger mig!" Alecs ögon blev röda. Jag backade när han närmade sig och jag slog i väggen med ryggen.
"Alec lugna dig!" Fräste jag argt åt honom. Han drog upp mina armar över mktt huvud och höll fast dem.
"Jag är inte Alec. Jag är hans inre varg Mike! Och du är min!" Morrade han åt mig. Hans läppar snuddade min axel och han bet mig. Smärtan var oundvikligt stor och jag skrek. Hans tänder borrade sig djupare in i min axel.
Dörren för upp och in kom en kille med guldbrunt hår och han hade blåa ögon.
"Du kan inte behandla Luna på det sättet! Hon fick precis reda på vad vi är! Var inte så hård mot henne." Morrade den nya killen. Alec morrade mot min axel så den vibrerade. Jag kände hur en tår trillade ner för min kind. Jag kände hur Alec släppte mig och hans läppar försvann mot min axel.
"Åh förlåt mig!" Viskade han. "Åh Sky snälla förlåt mig! Det var Mike som tog över, snälla förlåt mig." Jag blundade och sjönk ner på golvet. Allt blev svart.

Lucys perspektiv

Sky har varit borta i flera dagar nu. Jag undrar var hon är. Hon skulle aldrig bara försvinna utan anledning! Inte ens när det gällde killar! Jag joggade snabbt hemåt. Jag hörde något och tittade bakåt. Men jag sprang in i någon framifrån. Jag ramlade ner på den hårda asfalten på rygg.
"Men AJ!" Fräste jag åt personen. "Se dig för..." Jag tystnade när jag såg personen. Det var en kille med guldbrunt hår blåa ögon och han var sjukt snygg. Han sträckte fram handen och jag tog den. Jag drog förskräckt åt mig den igen när det slog gnistor i den.
"Mate?" Frågade den snygga killen. Jag höjde på ögonbrynet. Vad fan var en Mate?
Han lyfte upp mig och kysste mig. Det fladdrade till i magen och min kropp drogs mot hans. Hans läppar sökte sig längst min hals tills han nådde min axel.
"Detta kommer göra ont." Sa han. Innan jag hann fråga vad som skulle göra ont, så bet han mig. Jag försökte skrika men det kom bara ut ett litet stön. Jag försökte backa undan men mina knän vek sig.
"Sov sött min princessa." Var det sista jag hörde.