#Alison#
Vi hade stannat för att vila lite, vi hade gått i över ett dygn och jag hade inte ätit eller druckit vatten under det dygnet så jag kände mig väldigt svag och trött.
- Alison vi måste fortsätta gå annars så kommer zombierna hinna ikapp oss. Sa Derek och ställde sig upp och gick mot mig, han hjälpte mig att ställa mig upp och vi fortsatte att gå.
- Hur långt är det kvar Derek, jag orkar inte gå mer. Sa jag och saktade ner men slutade inte att gå, gick bara väldigt sakta.
- Det är inte så mycket kvar nu Alison, lite till nu. Sa han och tog min arm över hans axlar och hjälpte mig att gå lite.
Jag orkade inte mer så jag stannade och satte mig ner och Derek gjorde likadant, han satte sig bredvid mig.
- Orkar du verkligen inte mer? Frågade han och tog en hårslinga bakom örat på mig.
- Nää, jag är helt slut, vi har gått i över ett dygn. Svarade jag och kollade upp på honom.
- Men det är bara några timmar kvar nu sen så får du se din bror och jag går vidare till min. Sa han och ställde sig upp.
- Jag tänker inte fortsätta gå, jag ska vila en stund sen så fortsätter jag. Sa jag och lutade mig mot en stenvägg.
- Okej gör som du vill men stanna här, jag går och kollar den där butiken om den har mat eller några överlevande. Sa han och gick iväg mot butiken och kollade runt om det var några zombiesar i närheten.
Jag satte mig ner och kollade på Derek som försvann in i butiken.... Hoppas inget händer honom...
Jag var jätte trött och kände att ögonen höll sakta på att stängas, till slut blev allt svart...
~ En stund senare ~
Jag kände att någon lyfte upp mig och la mig över något hårt... Jag öppnade ögonen och ser fötter men bak delen på dem. Jag försöker kolla runt men så får jag syn på en man som slår till mig med ett gevär rakt i ansiktet och så blev allt svart igen.
# Derek #
Jag hade kommit in i butiken och det var tomt, jag sprang försiktigt fram till de hyllor som hade konservburkar och fyllde min väska med det som fick plats och sedan tog jag en påse och fyllde den med vatten flaskor och skulle ut men då kom det en man fram med ett gevär riktad mot mig.
Jag släppte påsen och la försiktigt ner väskan och tog upp händerna sakta.
- Är du ensam? Frågade mannen som stod framför mig med geväret.
- Ja. Svarar jag kort och kollar bakom honom där det stod två killar och en kvinna.
- Det där verkar vara till mer än en person. Sa han och nickade mot min väska.
- Är du säker att du är ensam, så du känner alltså inte den här tjejen. Sa en av killarna bakom honom som kommer fram med någon över axlarna.
Han satte ner tjejen och då ser jag tydligt vem det var....Alison....
- Snälla släpp henne. Sa jag och gick fram mot dem men mannen sköt mig på låret. Jag föll ner på knäna och höll handen hårt mot låret för att stoppa blödningen.
Jag ställde mig upp igen och gick emot honom och den här gången när han försökte skjuta igen då hann jag att på en snabb rörelse ta ifrån honom vapnet och riktade den mot honom istället.
- Ge mig henne! Skrek jag och siktade geväret mot honom men sedan på killen som bar Alison.
- Okej, Okej, lugn du ska få henne. Sa dem samtidigt och killen som hade Alison gick försiktigt fram med henne och lämnade henne på golvet.
- Ge mig en av era ryggsäckar och fyll den med mat nu. Beordrade jag dem och dem gjorde som jag sa.
- Ni två, du killen och kvinna ställ er där och ni andra, bär henne till eran bil och ge mig nycklarna eller så dör ni här och nu och så tar jag bilen från er levande eller döda. Sa jag och dem sprang till bilen med Alison och la henne i baksättet och sedan så gav dem mig nycklarna.
- Du kommer att få ångra det här. Sa kvinnan och inte förrän nu så inser jag att hon är gravid men jag kunde inte gå tillbaka nu. antigen är det jag och Alison eller dem och ett ofött barn som dör.
- Det kommer jag säkert. Sa jag innan jag hoppar in i bilen och lämnar kvar geväret på marken och kör snabbt iväg.
Jag kollar bak och ser hur mannen springer ut och tar upp geväret men hinner inte göra något då en Zombie hoppar på honom och andra springer in i butiken.
Jag kunde höra hur dem skrek....gjorde jag rätt...lämna dem för att rädda henne.... Jag kollade på Alison genom spegeln....Hon var fortfarande medvetslös....
Hoppas bara vi hinner i tid till våra bröder Alison.....
#Logan#
- Fan! vad ska jag göra nu! Skrek jag och grät samtidigt. Frustrerad drar jag mina händer och fingrar genom håret, kollar upp på dem som var i gruppen och kan fortfarande inte tro att Alison inte var en av dem.
- Vi kunde inte göra något, men hon är en stark tjej och hon kommer att klara sig ska du se, hon sa att ni skulle träffas igen på ett ställe, så vårt mål är att ta oss dit. Sa mannen som tidigare hade hjälp mig och Alison komma undan från Zombierna.
- Jo du har rätt. Alison lovade mig att vi skulle träffas igen och det ska vi. Hon är en stark person och det är det jag älskar med henne. Sa jag och kollade upp på mannen som gav mig ett leende som jag besvarade med en kram och ett leende.
- Tack för allt. Sa jag och gick iväg till läkaren, han sov hade hjälpt Alison med sitt sår.
Han stod och pratade med två andra killar som såg lite oroliga ut.
- Är allt som det ska? Frågar jag och kollar på dem.
Dem kollar bara på mig och ger mig inget svar. Jag kollar på dem och gör ett tecken som säger " hallå svara" men ingen svarade.
- Det går inte att gå över bron, vi måste gå runt och det kan ta på upp till 4 dagar. Sa han som var läkare.
Jag fattade inte vad som var så farligt med det. Det skulle bara ta längre tid men det gör väl inget... Eller?...
- Vad är det med det? Frågar jag förvirrad.
- Om vi går runt så kommer vi möta mer Zombiesar som vi inte kan hantera och bara halva gruppen kommer klara sig. Svarade läkaren.
- Men vad ska vi då göra Jason? Frågade mannen som hade tidigare hjälpt mig och min syster.
- Vi har inget annat val än att gå runt bron och förlora några i gruppen eller att dem som är svaga får stanna här, vi får hämta hjälp. Sa en blond kortare kille.
- Vi kan väl inte döda dem. Sa jag och kollar på den korta killen som föreslog att döda halva gruppen.
- ingen ska dö här och ingen stannar bakom, vi går alla. Dör dem så dör dem. Så läkaren som tydligen hette Jason.
- Det låter rimligt men jag tror inte att alla kommer hålla med om det. Sa den blonda korta killen.
- Är man med så är man med annars så får man stanna och dö. Sa Jason helt lugn.
Jag kollade bara på alla och alla nickade sedan mot varandra, jag också.
Vi gick till resten av gruppen och Jason berättade vad som skulle hända nu, några höll med men de som var svaga höll inte alls med.
Det slutade med att 20 stycke stannade och resten av oss som var 5 gav oss iväg så snabbt det bara gick, innan det blev mörkt.
Hoppas du mår bra Alison... Din bror är på väg nu, oroa dig inte....
YOU ARE READING
Surviving the Apocalypse
HorrorFörst var vi en grupp men sen så.... Allt var så normalt och nu är jag en tjej med vapen och som springer för sitt eget liv från det jag kallar Zombiesar......